Gemensam prioritering av järnvägsåtgärder

I juni förra året när regeringen fastställde planen för transportinfrastrukturen 2022-2033 fick Trafikverket i uppdrag att utreda de två banornas betydelse för den regionala utvecklingen. Målet är att åtgärder ska kunna övervägas i kommande revideringen av planen.

I ett gemensamt inspel gör nu de två regionerna som trafikeras av banorna en prioritering av nödvändiga åtgärder.

Främst pekas på att banorna måste vara robusta och driftsäkra. Att resa på dem ska vara tryggt och pålitligt och resenärerna ska kunna lita på trafiken.

• Det handlar om trädsäkring – under de senaste fem åren har Kalmar länstrafik vid 250 tillfällen kört på träd. Något som lett till inställda resor och inte minst skador på tågen.
• De obevakade järnvägsövergångarna måste åtgärdas, vilket innebär att tågen inte behöver tappa tid när de tvingas minska hastigheten.
• I sammanhanget pekas också på hur väder och vind påverkar trafiken genom lövhalka, solkurvor och översvämningar.

Som en andra prioritering pekas på att restiden måste sänkas. Regionerna gör bedömningen att det framför allt är i norra delen av Kalmar län som investeringar i ny infrastruktur ger störst effekt. Det finns stora avstånd med enkelspår mellan vissa stationer. Speciellt pekas sträckorna Vimmerby-Hultsfred och Vimmerby-Kinda ut där restiden kan krympas för pendlare mellan orterna.

Slutligen pekas på att anslutningen av Stångådalsbanan och Tjustbanan i Linköping är avgörande för trafikens framtida utveckling. Så sent som i måndags träffade också regionpolitiker från Kalmar län infrastrukturministern för att peka på att Trafikverkets förslag till anslutning i Linköping behöver förändras så att banorna går ända fram till den framtida centralstationen i Linköping.

Regionala utvecklingsnämnden godkände på onsdagen för sin del förslaget till skrivelse som nu går vidare till regionstyrelsen för beslut.

1,5 miljoner satsas på yrkesutbildningar i södra Kalmar län

Kompetensförsörjning är en av Kalmar läns största utmaningar. Ett viktigt redskap är yrkesutbildningarna. Möjligheten för länsinvånare att gå en yrkesutbildning skiljer sig emellertid åt beroende på i vilken kommun man bor i. Vilket bland annat beror på att det i dag saknas ett organiserat samarbete kommunerna emellan kring dessa utbildningar.

För att genomföra denna nödvändiga organisering, och ge fler möjligheten att gå yrkesutbildningar har Kalmar kommun ansökt om och nu beviljats 781 580 kronor i 1:1-medel. Den övriga finansieringen står de sex sydligaste kommunerna i länet som ingår i projektet. Totalt uppgår satsningen till drygt 1,5 miljoner.

Pengarna kommer Kalmar kommun använda för att tillsammans med Borgholm, Emmaboda, Mörbylånga, Nybro och Torsås kommuner skapa ett arbetssätt och en struktur för yrkesutbildningarna inom kommunerna. Projektet kommer pågå mellan den 1 september 2023 och den 31 december 2026.

Nätverk för bättre service på landsbygden

M:s och KD:s ledamöter i regionala utvecklingsnämnden lämnade i maj in ett nämndinitiativ om att undersöka möjligheten att låta näringslivskontoren och Coompanion Kalmar län utvidga sitt nätverk för lanthandlare till att omfatta hela Kalmar län.

I det projekt som startade i mars i år ingår enbart de sex nordligaste kommunerna i länet. I samtal med Coompanion Kalmar län har regionen nu överenskommit att även lanthandlare i kommunerna som i dag inte ingår i projektet ska bjudas in på de digitala nätverksträffarna.

Den 15 juni genomfördes den första träffen och regionen deltog och informerade om vilka stöd regionen kan ge till lanthandlare inom ramen för kommersiell service.

Utländska företag ska lockas till Kalmar län

Regionala utvecklingsnämnden godkände på onsdagen ett samverkansavtal mellan regionen och Business Sweden. Målet är att det ska leda till fler utländska etableringar och investeringar i Kalmar län.

Business Sweden är en halvstatlig organisation som har ett regeringsuppdrag att underlätta för utländska företag och investerare att ta klivet in på den svenska marknaden. Organisationen har i dag samverkansavtal med 18 regionala investeringsfrämjande organisationer runt om i Sverige och nu sluter sig Region Kalmar län till skaran.

Avtalet kräver ingen ekonomisk insats från Region Kalmar län gentemot Business Sweden. Men det krävs att regionen erhåller politiskt mandat, utsedda resurser och kompetenser kopplade till investeringsfrämjande arbete. Regionen kommer uppfylla åtagandena inom befintlig ram och resurser.

Medborgarförslag om cykelväg Nybro-Kalmar

Ett medborgarförslag om att regionen ska anlägga en gång- och cykelväg mellan Nybro och Kalmar besvaras med hänvisning till förslag till ny cykelinfrastrukturplanen som är ute på remiss fram till den 29 september 2023.

Planen är framtagen på uppdrag av regeringen och beskriver utbyggnaden av cykelvägar i länet. Sträckan Nybro-Kalmar nämns som ett viktigt objekt för kommunal och regional utveckling. Fokus är att nyttja den infrastruktur som redan finns (väg 557 och 558) i kombination med mindre åtgärder i vägnätet till förmån för oskyddade trafikanter. Detta faller under Trafikverkets ansvarsområde.

Sträckan Nybro – Kalmar kan därför inte finansieras via regionala
investeringsmedel.

Oenighet om reduktionsplikt

En oenig regional utvecklingsnämnd säger nej till regeringens förslag om sänkt reduktionsplikt i bensin och diesel. I yttrandet konstateras att förslaget motverkar den regionala utvecklingsstrategins mål om en fossilbränslefri region. Region Kalmar län vill istället snarast se en fördjupad analys om hur 2030-målen ska nås.

Oppositionen i form av M, KD och SD reserverade sig mot beslutet och ville tillstyrka regeringsförslaget.