Vad gör gastric bypass med kroppen - handlar allt om kalorier?

Johan Berggren, överläkare på kirurgkliniken på länssjukhuset och doktorand vid Lunds universitet har undersökt detta i sin avhandling.

Gastric bypass är en operation för övervikt där magsäcken delas av och en liten övre del kopplas direkt till tunntarmen. Före operationen får patienterna äta en mycket kalorifattig kost i några veckor, och efter operationen små mängder. Därför har det varit svårt att avgöra vilka av operationens effekter som beror på ingreppet i sig och vilka som beror på att man helt enkelt äter mindre.

– Mycket av det som händer i ämnesomsättningen efter operationen förklaras av att man äter mindre, men operationen förändrar också hormoner i tarmen på ett sätt som dieten inte gör, säger Johan Berggren.

Insulin och tarmhormoner

I forskningen gjordes ett måltidstest på patienter före och efter lågkaloridieten, dagen efter operationen och sex veckor senare.

Det visade sig att äta få kalorier gav liten effekt på insulin och tarmhormoner. Gastric bypass däremot gav ett ökat insulinsvar och ökad frisättning av tarmhormonet GIP redan dagen efter operationen, och efter sex veckor sågs en kraftig ökning av tarmhormonet GLP-1.

– Dessa två hormoner frisätts från tarmen när vi äter och signalerar till bukspottkörteln att utsöndra insulin, så att blodsockret hålls i schack efter en måltid. GLP-1 bromsar dessutom magsäckens tömning och dämpar aptiten via hjärnan. Efter en gastric bypass når maten snabbare längre ned i tarmen, där många av dessa hormoner bildas. Det är en av förklaringarna till att operationen kan förbättra blodsockret innan vikten hunnit sjunka, säger Johan Berggren.

I forskningen har man också tittat på ett tredje hormon, neurotensin, som bildas i tunntarmen. Hormonet påverkar tarmens rörelser och upptaget av fett, och tidigare studier tyder på att det även kan påverka aptiten, vilket har kunnat kopplas till ökad risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

– Vi såg i vår forskning att fastevärdet sjönk både efter dieten och direkt efter operationen, men var förhöjt från sex veckor upp till ett år efter kirurgin. Efter operationen uppstod dessutom en ökning av neurotensin efter måltid, säger Johan Berggren.

Alkoholbruk efter överviktskirurgi

En annan del av forskningen rör alkohol. Tidigare studier av alkoholbruk efter överviktskirurgi har främst byggt på självrapportering. Här följdes över 1.200 patienter i upp till tio år med blodmarkören fosfatidyletanol (PEth), som visar alkoholkonsumtion. Fem år efter operationen låg 37,5 procent av männen över gränsen för högkonsumtion, jämfört med 4,8 procent av kvinnorna, och mönstret höll i sig efter tio år.

– För vården är kanske alkoholfynden mest direkt användbara. En betydande andel, framför allt män, utvecklar en hög alkoholkonsumtion som håller i sig, och det talar för att PEth bör ingå i uppföljningen, säger Johan Berggren.

Om disputationen

Avhandlingen: Is it all about the calories? Metabolic and Behavioural Outcomes After Gastric Bypass Surgery. | Lunds universitet

Disputation: torsdag 15 oktober klockan 13.00

Plats: Sal Agardh, CRC, Jan Waldeströms gata 35, hus 92, Malmö och via Zoomlänk: https://lu-se.zoom.us/j/62403965411

Lärosäte: Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap.

Mer information

Johan Berggren: 010-358 88 49