Forskning: Att vakna för tidigt - delirium hos barn efter narkos
Tusentals barn sövs varje år för att genomgå en operation. Efter narkosen kan mellan 10 och 30 procent vakna i ett tillstånd som kallas postoperativt delirium. I dagligt tal säger vi att de ”vaknar för tidigt”.
Tillståndet kan upplevas som obehagligt eftersom det kan vara svårt att få kontakt med barnet. Barnet vet ofta inte alls var han/hon är, rör sig irrationellt och utan något egentligt syfte. Det kan även vara svårt att kommunicera och få ögonkontakt. De noterar inte sina föräldrar och de upplever i sin tur inte att de når fram till sina barn.
– Totalt ingick 480 barn i vår forskning och 28 procent vakande med postoperativt delirium. Det är viktigt för all sjukvård att följa upp och minska antalet obehagliga upplevelser i den vård som ges - och förhoppningsvis är vi en bit på väg, säger Jenny Ringblom, doktorand vid Linköpings universitet och sjuksköterska intensivvårdsavdelningen på Länssjukhuset i Kalmar.
Hur kan man förhindra postoperativt delirium?
– Vi hittade, precis som tidigare forskning visat, att ju längre barnet får sova efter operationen desto mindre risk att det blir postoperativt delirium. Här gäller det att inte störa barnet.
Postoperativt delirium var också vanligare hos de barn som sövdes ner med gas via mask än hos de som sövdes ner med ett läkemedel som gavs via ett blodkärl. Det visade sig även att barn som hade svårt att låta sig avledas innan operationen, exempelvis vid nålstick eller när de skulle sövas med gas via en mask, hade högre risk att vakna med postoperativt delirium.
– Här kan det handla om att förbereda barnen och informera på rätt nivå. Lugnande medicin kan också kanske behövas.
Delerium eller smärta
För att veta att det just är postoperativt delirium tittar man på specifika beteenden hos barnen och vilken grad de uppvisas.
Men kan det inte lika gärna vara smärta barnet upplever?
– Jo, det är det svåra. Men vi har kunnat särskilja de beteenden som är mest specifika för just postoperativt delirium. Det gör att behandling lättare kan anpassas. Smärta behandlas med smärtstillande. Postoperativt delirium är bäst om det kan förbyggas, precis som smärta, men annars behandlas det med en låg dos sömnmedel – barnet somnar om och vaknar sedan i sitt vanliga jag.
Forskningen visade dock att en ökad smärta hos barnen också gjorde att risken för postoperativt delirium ökade. En förklaring till det kan vara att smärtan triggar i gång delirium. Smärta och postoperativt delirium kan upplevas samtidigt och det är en utmaning att se vad som är vad.
Föräldrar och barns upplevelser
Föräldrarna kan uppleva situationen som obegriplig och är inget de förväntat sig. De kan känna rädsla över att något kanske gått fel och en osäkerhet över hur länge barnet ska vara i detta tillstånd.
– Upplevelsen av att inte nå fram till sitt barn kan generera i en maktlöshet. De föräldrar som fått information om postoperativt delirium innan kan ofta lättare hantera situationen. De kan även uppleva en lättnad om de känner sig sedda av vårdpersonalen, att de finns nära och försöker hjälpa till. Ett barn beskrev själv sitt postoperativa delirium. Hon mindes att hon var ”vild”, hon ville stoppa det men kunde inte.
Disputation: Fredag den 14 mars klockan 9:30 i Hjärnan, Länssjukhuset i Kalmar.
Avhandlingen: Emergence Delirium in Children : Assessment, Associated Factors and Experiences
Mer information
Jenny Ringblom, 070-306 71 64