När det nyfödda barnet behöver neonatal intensivvård
När en nyfödd behöver neonatal intensivvård blir samspelet inom familjen och med vårdpersonal extra viktig. Detta för att känna sig som en förälder och familj från start. Det visar forskning av Marie Åberg Petersson.
Att ha ett spädbarn som behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning (NICU) är utmanande för föräldrar. Starten som förälder kan präglas av stress och oro som kan ge svårigheter med både problemlösning och kommunikation inom familjen.
– Min forskning ger kunskap om föräldrars erfarenheter när deras nyfödda barn behöver neonatal intensivvård. Den undersöker också hur sjuksköterskeledda så kallade Hälsostödjande familjesamtal påverkar föräldrarnas psykiska hälsa och välbefinnande och hur familjen fungerar, säger Marie Åberg Petersson, barnsjuksköterska/barnmorska, chef vid Kompetenscentrum och doktorand vid Linnéuniversitetet.
Resultaten visar att samspelet inom familjen och mellan föräldrar och vårdpersonal har betydelse för att känna sig som förälder och familj. Genom att minska tiden för separation mellan familjemedlemmar och att personalen är lyhörda för föräldrarnas unika behov, vägleder, uppmuntrar och stödjer föräldrarna så underlättar det att känna sig som förälder och familj.
Avhandlingens resultat visar också att 54 procent av mammorna och 31 procent av icke födande föräldrarna har ångestsymtom när barnet behöver neonatal intensivvård. Symtom på ångest minskade med tiden. Depressionssymtom var mindre vanliga än ångestsymtom hos föräldrarna. Dessa symtom minskade också gradvis och visade sig vara vanligare bland mammorna men utgjorde en potentiellt viktig faktor hos båda föräldrarna för bindning till barnet och familjens välbefinnande.
Hälsostödjande familjesamtal har inte tidigare studerats och utvärderats i detta sammanhang. Föräldrarna upplevde samtalen som en möjlighet att skapa en helhetsbild av vad som hänt vid och efter barnets födelse, vilket underlättade för att gå vidare.
– Föräldrarna tyckte att samtalen var stödjande och att de stärkte familjens välmående genom att de fick tid att fokusera på sig själva, dela erfarenheter och lyssna på varandra. Att känna sig sedd och förstådd hjälpte dem att känna sig bättre rustade framåt. Hälsostödjande familjesamtal visade positiva effekter på självskattad psykisk hälsa, familjens välbefinnande och familjens funktion men effekterna var dock inte statistiskt signifikanta.
Disputation
Torsdag 31 oktober klockan 10.00 på Linnéuniversitetet, Fullriggaren, hus Magma, Kalmar. Anmälan för att delta på plats
Mer information
Marie Åberg Petersson: 0707-365 243