Forskning kring livsstilsfaktorer och hjärtsjuklighet

Hälsosamma livsstilsförändringar som kan minska risken att drabbas av hjärtkärlsjukdomar är ofta svåra att införa i vardagslivet. Detta stämmer också med vad man ser bland dagens hjärtpatienter. Trots väletablerade rekommendationer till hjärtpatienter om god kost och rätt livsstil för att förebygga hjärtinfarkt följer inte alla hjärtpatienter råden. Att motivera till kostförändringar (ökat intag av frukt och grönt, fisk och fibrer, minskat intag av rött kött och härdat fett) samt livsstilsförändringar (att sluta röka, stressa mindre, öka fysisk aktivitet och hålla normal vikt) är svårt. Varför det är så och hur vårdpersonal på bästa sätt kan motivera till förändring är fortsatt obesvarade frågor.

– Vi har studerat psykosocial stress, kolesterolsänkande medicin, kostvanor och sömnkvalitet hos hjärtpatienter. Utöver det även en grupp av medelålders män i relation till deras risk för hjärtkärlsjukdom och hjärtinfarkt. Vi har funnit vissa samband men också sett att det vi hittat visar på komplexitet, säger Mireille Rydén, specialistläkare i kardiologi och internmedicin på Länssjukhuset i Kalmar och doktorand vid Linköpings universitet.

Bråttom-beteende

Stress ökar risken för hjärtinfarkt. Ett speciellt ”bråttom-beteende” (typ A-beteende) hos vissa individer verkar öka risken ännu mer. I samband med stress utsöndras stresshormonet kortisol.

– Att vi ska äta mer frukt och grönt är ett känt faktum, gärna de färgrika, eftersom de innehåller skyddande antioxidanter, så kallade karotenoider. Flera studier har visat att brist på karotenoider i blodet ökar risken för att drabbas av hjärtinfarkt, säger Mireille Rydén.

Hantera vardagsstress

Nästan alla hjärtpatienter medicineras i dag med statiner som sänker kolesterolvärdet i blodet och minskar graden av inflammation. Användande av statiner tros minska risken för åderförkalkning i hjärtats kärl och därmed risken att få hjärtinfarkt. För att ytterligare minska risken att drabbas av hjärtinfarkt behövs livsstilsförändringar.

– Hjärtpatienterna som ingick i avhandlingen gick en kognitiv beteendekurs där individer med ”bråttom-beteende” fick lära sig att hantera sin vardagsstress. Deras nivåer av stresshormonet kortisol mättes före och efter kursen. Patienterna som gick stresshanteringskursen kände sig mindre stressade efter kursens slut, men deras stresshormonnivåer var oförändraden.

– Vi tittade också på orsakssamband (kost, fysisk aktivitet, rökning, vikt, kön, ålder samt inflammationsmarkörer i blodet) i relation till olika nivåer av karotenoider i blodet. Karotenoidnivåerna i blodet påverkades inte av intag av frukt och grönt. I stället samverkade kön, fetma, nivån av så kallat ”bra” kolesterol samt nivån av MMP-9, som är en markör för akuta kärlhändelser. Man kan därför spekulera om vissa karotenoider (provitamin A) har skyddande effekt på åderförkalkningar.

Statinbehandling

Det tredje delarbetet studerade hur kolesterolsänkande medicin (statiner) påverkade inflammationsnivåerna i blodet samt karotenoidnivåerna. Studiegruppen fick sockerpiller (placebo) eller statinbehandling i sex veckor. Efter justering för kolesterolpartiklar syntes en ökning av vissa karotenoider i den grupp som hade fått statiner. Detta tyder på en risk att man feltolkar karotenoidstatusen om man inte justerar för kolesterolpartiklarna i blodet hos individer som behandlas med statiner.

Disputation: 17 januari klockan 13.00 i Hugo Theorells Sal, Linköpings universitetssjukhus, Linköping. 

Mer information

Mireille Rydén: 072-332 82 65