Fler bröstcancerpatienter kan slippa cellgifter med ny metod
En bit cancervävnad, som analyseras i USA, är en avgörande pusselbit som bidrar till beslutet om en patient med bröstcancer har nytta av cytostatika eller inte. Det betyder att ytterligare ett 50-tal kvinnor varje år i Region Kalmar län kan slippa en jobbig behandling med cellgifter.
Från vänster: Åsa Robertsson, medicinsk sekreterare på onkologiska kliniken, Petra Hinnen, bröstonkolog, Suzanne Johansson, överläkare i klinisk patologi och cytologi, Titti Rosenbjörk, IT-koordinator inom klinisk patologi och cytologi.
Foto: Daniel Bogefors
Tekniken har funnits länge i andra länder och har nu börjat implementeras i regionerna. Metoden, som kallas Oncotype DX, används sedan tidigare i bland annat Kronoberg och Västra Götaland och sedan den 4 mars även i Region Kalmar län. Den stora vinsten för patienterna är att metoden, en genexpressionsanalys av cancervävnad, kan avgöra vilka bröstcancerpatienter som inte får någon nytta av en tuff cellgiftsbehandling och på det sättet kan slippa. Något som sparar tid och lidande för individen och framför allt ger det en annan livskvalitet.
– Nu skräddarsyr man med precisionsmedicin och man kan göra kloka kliniska val för att man vet att den här kvinnan jag har framför mig kommer att ha nytta av detta. Det är fantastiskt att de inte behöver genomgå cytostatikabehandling, säger Petra Hinnen, som är bröstonkolog.
Det är enbart vid en viss typ av bröstcancer som Oncotype DX-testning är möjlig och det är bara på tidigt upptäckta cancrar som gentestet används. Vid andra bröstcancertyper vet läkarna redan från början att cytostatika måste sättas in.
– Vi tar vävnad från operationspreparatet som kirurgen har opererat bort och skickar till USA där det analyseras, säger Suzanne Johansson, som är överläkare i klinisk patologi och cytologi.
Svaret från USA kommer sedan åtta till tio dagar senare och visar om cytostatika gör någon nytta för att minska återfallsrisken.
– Det är en stor vinst för patienten att slippa gå och vänta länge på ett svar, säger Åsa Robertsson, som är medicinsk sekreterare på onkologiska kliniken.