Delta i en klinisk studie

Vi utvärderar just nu rutinen för efterlevandestöd vid suicid som sedan juli 2022 finns i Kalmar län. Rutinen innebär bland annat att efterlevande som drabbats av suicidförlust (misstänkt eller konstaterat suicid), ska erbjudas en stödkontakt via hälsocentral – en så kallad efterlevandelots.

Vi söker därför efterlevande (närstående) med erfarenhet av sådant efterlevandestöd för att delta i en forskningsstudie.

Tidigare forskning visar att efterlevande har behov av stöd och kontakt med vården, men ofta saknas etablerade arbetssätt för detta. Syftet med studien är därför att utveckla kunskap om hur rutinen i Kalmar län och stödet från efterlevandelots upplevs av de efterlevande.

Vem kan delta?

Personer 18 år eller äldre som bor i Kalmar län. Närstående till en person som avlidit till följd av suicid eller misstänkt suicid som har haft kontakt med en efterlevandelots i Region Kalmar län, dvs. en kontaktperson i vården med syfte att erbjuda stöd.

Hur går studien till?

Efter kontakt och samtycke från dig deltar du i en intervju. Intervjun sker vid ett tillfälle och på ett sätt som passar dig, till exempel i en lokal på Linnéuniversitet, i ditt hem, via telefon eller digitalt videomöte.

Övrigt

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Region Kalmar län och Folkhälsomyndigheten. Projektet är godkänt av Etikprövningsmyndigheten och ditt deltagande är konfidentiellt.

Mer information och intresseanmälan

Kontakta projektansvarige Hanna Tuvesson
E-post: hanna.tuvesson@lnu.se
Telefon: 072-567 33 07

Ansvariga forskare

Hanna Tuvesson, docent, specialistsjuksköterska, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet.

Cecilia Fagerström, professor, forskningschef, Region Kalmar län.

De flesta kvinnor drabbas av värmevallningar och svettningar vid klimakteriet när bildningen av östrogen avtar. Hormonbehandling med östrogen är den mest effektiva behandlingen, men behandlingsalternativ behövs för dem som inte kan eller vill ta östrogen. Vi har tidigare visat att styrketräning kan minska svettningar och värmevallningar hos postmenopausala kvinnor. Effekten av andra träningsformer är oklar. Huvudsyftet är att studera effekten av styrketräning respektive högintensiv konditionsträning på svettningar och värmevallningar hos postmenopausala kvinnor och jämföra effekten mellan träningsformerna.

Vem kan delta?

Kvinnor som har besvär av svettningar och värmevallningar och inte tränar regelbundet. Du ska vara minst 45 år gammal och ha slutat menstruera för minst ett år sedan. Om du är osäker på om menstruationerna har upphört, exempelvis på grund av hormonspiral eller att livmodern är bortopererad, kan vi kontrollera detta med ett blodprov (FSH).

Hur går studien till?

Studiepersonerna får besvara några frågeformulär och fylla i en dagbok. Om studiepersonen uppfyller de så kallade inklusionskriterierna för att gå med i studien blir man lottad till:

1) styrketräna regelbundet under ledning av fysioterapeut/personlig tränare

2) träna högintensiv konditionsträning (spinning)

3) kontrollgrupp som får ”leva som vanligt” under 15 veckor.

Vi kommer också ta blodprover, mäta muskel- och fettmassa och testa maximal syreupptagningsförmåga med hjälp av ett cykeltest. Det görs vid två tillfällen – vid start och efter 15 veckor.

Uppföljning, med ifyllande av dagböcker och enkäter för deltagare i samtliga tre grupper, planeras 6 månader, 1 år, 2 år och 5 år efter att projektets 15-veckorsperiod är slut.

Mer information och intresseanmälan

Skicka e-post till START-studien@regionkalmar.se

Ansvariga forskare

Anna-Clara Spetz Holm, docent, överläkare, Kvinnokliniken i Linköping, Region Östergötland
Telefon: 010-103 31 30
E-post: Anna-Clara.Spetz.Holm@regionostergotland.se

Hanna Lindblom, Med. Dr. Universitetslektor i fysioterapi, Enheten för fysioterapi, Linköpings universitet
Telefon: 013-28 47 84
E-post: Hanna.Lindblom@liu.se

Micaela Sundell MD, PhD är lokalt ansvarig i Kalmar
E-post: micaela.sundell@liu.se

Glaukom (grön starr) är en vanlig sjukdom som orsakar skador på synnerven och leder till synfältsbortfall. Nya rön har påvisat att personer med glaukom har sänkt koncentration av nikotinamid (en variant av B-vitamin) i blod jämfört med friska individer. Hypotesen är att nikotinamid har en skyddande effekt på nervcellerna. Forskningsstudiens huvudsyfte är att hitta en ny och effektiv behandling för glaukom.

Vem kan delta?
Personer som har obehandlad glaukom

Hur går studien till?
I första hand kontaktar man sin optiker som man brukar gå till, de kan göra vissa undersökningar och remittera direkt till Ögonkliniken där studien genomförs. Ett första screeningbesök bokas för att se om man kan delta i studien. Som  studiedeltagare lottas man antingen till placebo (läkemedel utan verksam substans) eller nikotinamidbehandling. Varken patient eller behandlande läkare kommer att veta vilken behandling patienten får. Täta kontroller genomförs omkring var tredje månad i två år. Vid dessa besöken görs olika ögonundersökningar och synfunktionstester, frågeformulär besvaras och vid upprepade tillfällen tas även blodprover.

Mer information
Studien pågår på flera kliniker i Sverige. Du kan läsa mer om den på webbplatsen The Swedish Glaucoma Nicotinamide Trial (SGNT) - sgnt.se

Ansvarig forskare
Susanne Lagergren Gross MD, Studieansvarig Ögonkliniken Kalmar,  susanne.gross@regionkalmar.se