Bastjänstgöring (BT)

Följande individer MÅSTE göra BT:

• Leg läkare från EU/EES-länder (oavsett genomgången motsvarighet till AT el inte), vilka ämnar påbörja en ST i Sverige.
• Läkare från tredje land som fått svensk läkarlegitimation efter genomgånget kunskapsprov och praktisk tjänstgöring (utan AT) vilka ämnar påbörja en ST i Sverige.
• Specialister från tredje land som fått svensk läkarlegitimation efter genomgånget kunskapsprov och praktisk tjänstgöring (utan AT) och ska börja sin kompletterande ST i Sverige.
• Efter 6-årig svensk läkarutbildning.

Följande omfattas av de sk övergångsbestämmelserna (dvs behöver inte nödvändigtvis göra BT):

• Genomgått AT i Sverige och på så sätt fått svensk läkarlegitimation.
• Har påbörjat sin ST innan 2021-07-01 men inte avslutat sin ST
• Har påbörjat sin ST innan 2021-07-01 men efter detta datum byter till en annan relevant ST, även utlands-ST om det tillgodoräknas av arbetsgivare i Sverige.
• EU/EES specialister som ska börja sin grenspecialitet efter 2021-07-01 och inte tidigare genomgått AT/BT i Sverige. Detta förutsätter dock att hen kan tillgodoräkna en del av sin gamla ST som hade skett innan 2021-07-01 i den nya grenspecialiteten.
• Specialistläkare med läkarutbildning utanför EU/EES som fått svensk läkarlegitimation efter genomgånget kunskapsprov och praktisk tjänstgöring (utan AT) och som ska påbörja sin grenspecialitet efter 2021-07-01. Förutsättningen är att hen kan tillgodoräkna en del av sin gamla ST som hade skett innan 2021-07-01 i den nya grenspecialiteten.

BT finns i två varianter; fristående (=regional BT) samt integrerad BT. Region Kalmar län har beslutat att fram till 2027 i första hand erbjuda integrerad BT. Integrerad BT innebär att läkaren anställs och inleder sin ST med bastjänstgöring. Detta betyder att verksamheterna själva rekryterar och finner sina kandidater då det handlar om framtida ST-läkare på den enheten/kliniken. Dock måste kompetens och förutsättningar för att kunna klara av en BT säkerställas. BT-tjänstgöringen ses då som en del av ST och BT-målen behöver vara uppfyllda inom de första två åren av ST för att kunna tillgodoräknas inom ramen av ST. För detta behövs dock en mycket noggrann planering och struktur av BT-blocken, då flera olika sorters utbildningsläkare tjänstgör på regionens olika enheter och därmed samsas och delar på handledning och patientunderlag.

Möjligheter till tillgodoräknanden är inte något nytt i de nya föreskrifterna för läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST). Fom 1 juli 2021 tillkommer dock en del nya och ändrade regler vad gäller tillgodoräknanden.

Ett tillgodoräknande innebär att en läkare får tillgodoräkna en merit som har utförts utanför ST som tjänstgöringstid i ST eller för att uppfylla krav på en viss utbildningsaktivitet i ST, till exempel en kurs. Kompetens kan inte tillgodoräknas i sig utan bedöms inom ramen för ST. Det kan dock ingå i kompetensbedömningen att till exempel samråda med den som var handledare under en tjänstgöring som tillgodoräknas eller att bedöma innehållet i en kurs som tillgodoräknas.

Att en läkare får tillgodoräkna en merit som en del i sin ST innebär inte nödvändigtvis att läkarens ST eller bastjänstgöring (BT) kan göras kortare. De olika tidsreglerna i läkarnas ST anger minimitider. Hur lång tjänstgöring en läkare behöver påverkas också av att han eller hon måste uppfylla alla kompetenskrav och krav på utbildningsaktiviteter i målbeskrivningen. Handledare och andra som ska bedöma kompetens behöver också ett underlag för att kunna göra sina bedömningar.

Den grundläggande regleringen om tillgodoräknanden finns i 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). Där anges att en läkare får tillgodoräkna sig meriter som ligger till grund för en tidigare specialistkompetens eller från utbildning på forskarnivå i sin ST. I BT får en läkare tillgodoräkna sig även andra relevanta meriter. I 7 kap. i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring finns regler som anger närmare förutsättningar för tillgodoräknanden av olika sorters meriter.

Exempel på meriter som kan tillgodoräknas i en läkares ST.

• Tjänstgöring efter examen men före legitimation (endast BT)
• Tjänstgöring i en tidigare specialitet
• Tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning men som skett utanför en ST-tjänst
• Tjänstgöring utomlands
• Doktorsexamen

Vem bestämmer om tillgodoräknanden?

Det är den huvudansvariga verksamhetschefen eller BT-chef som ska intyga vilken tjänstgöring som har ingått i en läkares BT eller ST när läkaren ansöker om intyg om godkänd bastjänstgöring eller bevis om specialistkompetens. Det är därför viktigt att stämma av med hen om en viss tjänstgöring kan tillgodoräknas.

När Socialstyrelsen bedömer ansökningar om intyg om godkänd BT eller bevis om specialistkompetens så kontrolleras bland annat att läkaren uppfyller kravet på tjänstgöringstid. Om någon del av tjänstgöringen som tas upp i tjänsteförteckningen inte framstår som relevant kan vi be den sökande läkaren att komplettera sin ansökan för att visa att tjänstgöringen var relevant och ska tas med i läkarens BT eller ST. Om Socialstyrelsen bedömer att en tjänstgöringsdel som tagits med i ansökan inte kan tillgodoräknas och den behövs för att läkaren ska uppfylla kravet på tjänstgöringstid så kommer man att avslå ansökan. Det är dock ovanligt att det händer.

Vad gäller enskilda utbildningsaktiviteter som föreskrivs i målbeskrivningarna för de olika specialiteterna, till exempel krav på kurs, så ska de intygas av handledare (eller kursledare vid kurs). I ett första steg är det alltså upp till handledare eller kursledare att bedöma tillgodoräknanden av enskilda utbildningsaktiviteter. Även vad gäller dessa kan Socialstyrelsen begära komplettering eller avslå en läkares ansökan om bevis om specialistkompetens om man bedömer att en utbildningsaktivitet som har tillgodoräknats inte motsvarar den utbildningsaktivitet som är föreskriven. Till exempel om en kurs som tillgodoräknas för ett delmål som kräver kurs, inte har behandlat det ämne som delmålet avser.

Minsta tjänstgöringstid efter tillgodoräknanden

En läkares ST får inte bara bestå av olika tillgodoräknanden. Den måste innehålla minst ett års tjänstgöring utöver tid som tillgodoräknas enligt de olika reglerade tillgodoräknandena i HSLF-FS 2021:8.

Olika sorters tillgodoräknanden

1. Tjänstgöring efter examen men före legitimation (endast BT)

En nyhet i Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:8) om läkarnas ST är att tjänstgöring som läkare före legitimation kan tillgodoräknas som tjänstgöringstid i BT upp till sex månader. Detta gäller om tjänstgöringen gjorts efter examen och under handledning. Tjänstgöringen behöver också ha varit relevant för kompetenskraven i målbeskrivningen för bastjänstgöringen. Det framgår av 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen. Se också ovan om vem som bestämmer om tillgodoräknanden.

Om tjänstgöringen var i primärvård eller akut sjukvård får den också tillgodoräknas mot kraven på tjänstgöring i sådan verksamhet i BT.

2. Tjänstgöring i en tidigare ST som inte är avslutad

Om en läkare påbörjar ST i en specialitet men sedan byter till ST i en annan specialitet så är det egentligen inte fråga om tillgodoräknande i den mening som avses i 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen (se ovan). Sådan tjänstgöring kan dock räknas med i den senare ST:n eftersom det är tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning. Hur mycket tjänstgöringstid och vilka utbildningsaktiviteter som kan tas med i den senare ST:n beror på hur relevant tjänstgöringen har varit för den senare ST:n. Se också ovan om vem som bestämmer om tillgodoräknanden.

3. Tjänstgöring i en tidigare specialitet som läkaren har fått ett bevis om specialistkompetens i

Tjänstgöring i en tidigare specialitet som läkaren har fått ett bevis om specialistkompetens i kan tillgodoräknas i en senare ST. Som mest kan två år och nio månader av den tidigare tjänstgöringen tillgodoräknas (7 kap. 3 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd [HSLF-FS 2021:8] om läkarnas specialiseringstjänstgöring). För att tjänstgöringen ska kunna tillgodoräknas behöver den vara relevant för kompetenskraven i den senare specialiteten. Det framgår av 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen. Se också ovan om vem som bestämmer om tillgodoräknanden.

4. Tjänstgöring som skett utanför en ST-tjänst

Specialiseringstjänstgöring ska fullgöras genom tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning och deltagande i kompletterande utbildning (4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen). Vilken sorts anställning eller vilken titel läkaren har är inte avgörande. Även tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning utanför en ST-tjänst kan alltså tas med i en läkares ST. Lika som när en läkare byter specialitet under sin ST så är det egentligen inte fråga om tillgodoräknanden i den mening som avses i 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen i dessa fall. Tjänstgöringen kan dock tas med som en del i en läkares ST om det har varit tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning (och ev. deltagande i kompletterande utbildning) som har varit relevant för kompetenskraven i målbeskrivningen för BT eller specialiteten. Se också ovan om vem som bestämmer om tillgodoräknanden.

5. Tjänstgöring utomlands

För att tillgodoräkna utländsk tjänstgöring i sin ST krävs att tjänstgöringen har genomförts efter att läkaren fått behörighet att utöva läkaryrket i tjänstgöringslandet, att den skett under handledning och att läkaren har fått ett intyg från en verksamhetschef eller motsvarande i tjänstgöringslandet med en beskrivning av tjänstgöringens innehåll och omfattning. Som mest får fyra och ett halvt års tjänstgöring utomlands tillgodoräknas. Detta är reglerat i 7 kap. 7 § HSLF-FS 2021:8. Även utländsk tjänstgöring som tillgodoräknas behöver förstås vara relevant. Se också ovan angående vem som bestämmer om tillgodoräknanden.

Tjänstgöring efter examen men före legitimation som skett utomlands kan också tillgodoräknas i BT. Se ovan angående den regeln.

6. Doktorsexamen

Läkare som har en svensk doktorsexamen får tillgodoräkna sig sex månaders tjänstgöringstid i sin specialiseringstjänstgöring, men inte i sin bastjänstgöring. Det gäller också den som har en utländsk doktorsexamen som har bedömts motsvara en svensk av ett svenskt universitet, svensk högskola eller Universitets- och högskolerådet (7 kap. 4 § HSLF-FS 2021:8).

Semestern är ett block och det är fast i planeringen.