Smittskydd

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad finns för de flesta anmälningspliktiga diagnoser. Bladen består av två delar, ett blad för läkare och ett för patienten. Smittskyddsbladen är tänkta som ett stöd och snabb checklista för behandlande läkare vad gäller till exempel handläggning, smittspårning och anmälan. Patientinformationen skrivs ut och ges till patienten. Detta blad innehåller förhållningsreglerna.

En del av smittskyddsbladen med patientinformation finns översatta till olika språk av Smittskydd Stockholm. Dessa är samlade på Vårdgivarguiden och går att hitta under respektive sjukdom. För att komma åt översättningarna, öppna det svenska smittskyddsbladet (patientinformationen). Längst upp till höger finns en rullgardinsmeny där språk kan väljas.

Här finns mer information om vad du som konstaterar en anmälningspliktig sjukdom bör göra.

Smittskyddsläkaren i Kalmar län har tidigare haft egna smittskyddsblad (egentligen smittskyddsläkarföreningens blad men med egen logotype). Sedan april 2019 används nu de nationella bladen istället.

I Smittskyddslagen (2004:168) regleras drygt 60 anmälningspliktiga sjukdomar. Dessa delas in i

• samhällsfarliga
• allmänfarliga (alla är smittspårningspliktiga)
• anmälningspliktiga (vissa är även smittspårningspliktiga)

Ju större hot mot befolkningens hälsa, desto strängare och mer omfattande smittskyddsåtgärder regleras genom lagen. I Smittskyddslagen (2004:168) och Smittskyddsförordningen (2004:255) liksom på sidan Anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga sjukdomar hos Folkhälsomyndigheten framgår vilka sjukdomar som är anmälningspliktiga. Vid tveksamhet kring om anmälningsplikt råder används Folkhälsomyndighetens falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen.

Samhällsfarliga sjukdomar

Med samhällsfarliga sjukdomar (smittkoppor, ebola och SARS) avses allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder.

Allmänfarliga sjukdomar

Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.

All undersökning, vård och behandling som behövs ur smittskyddssynpunkt vid en allmänfarlig sjukdom ska vara gratis för patienten inom landstingets/regionens hälso- och sjukvård

Behandlande läkare

Med behandlande läkare avses den som ordinerat ett prov för en anmälningspliktig sjukdom (i praktiken den person som står som provsvarsmottagare på provtagningsremissen). Behandlingsansvaret kan i ett senare skede remitteras till annan klinik, till exempel Infektionskliniken vid kronisk hepatit B.

Behandlande läkares skyldigheter vid misstanke om eller fynd av allmänfarlig sjukdom

Behandlade läkare ska

• Informera patienten muntligt och skriftligt om diagnosen. Utgå från Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad.
• Ge muntliga och skriftliga förhållningsregler. Dessa framgår av smittskyddsbladet med patientinformation. Förhållningsreglerna ska dokumenteras i journalen, antingen genom att dokumentera vilka förhållningsregler som är givna eller genom att hänvisa till aktuellt smittskyddsblad angivet med datum.
• Smittspåra
• Anmäla till smittskyddsläkaren via SmiNet (eller via menyn "Externa applikationer" i Cosmic).

Smittskyddsblad

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad finns för de flesta anmälningspliktiga diagnoser. Bladen består av två delar, ett blad för läkare och ett för patienten. Smittskyddsbladen är tänkta som ett stöd och snabb checklista för behandlande läkare vad gäller till exempel handläggning, smittspårning och anmälan. Patientinformationen skrivs ut och ges till patienten. Detta blad innehåller förhållningsreglerna.

En del av smittskyddsbladen med patientinformation finns översatta till olika språk av Smittskydd Stockholm. Dessa är samlade på Vårdgivarguiden och går att hitta under respektive sjukdom. För att komma åt översättningarna, öppna det svenska smittskyddsbladet (patientinformationen). Längst upp till höger finns en rullgardinsmeny där språk kan väljas.

Förhållningsregler

Den behandlande läkaren ska besluta om individuellt utformade förhållningsregler vid allmänfarlig sjukdom i syfte att hindra smittspridning för den som bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom. Förhållningsreglerna får endast avse

• inskränkningar som gäller arbete, skolgång eller deltagande i viss annan verksamhet
• förbud mot att donera blod och organ
• förbud mot att låna ut eller på annat sätt överlåta begagnade injektionsverktyg
• skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke-medicinska ingrepp om smittbärarskap
• skyldighet att informera sexualpartner om smittbärarskap
• skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar risken för smittspridning
• skyldighet att iaktta särskilda hygienrutiner
• skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare (så länge läkaren anser det nödvändigt)

Förhållningsreglerna ska meddelas muntligt och skriftligt och dokumenteras i journalen, antingen genom att dokumentera vilka förhållningsregler som är givna eller genom att hänvisa till aktuellt smittskyddsblad angivet med datum. Läkaren ska så långt det är möjligt se till att förhållningsreglerna följs.

Smittspårning

Om en läkare konstaterar eller misstänker att en patient har smittats av en allmänfarlig eller smittspårningspliktig sjukdom är det den läkare som ordinerat provtagningen som anses vara behandlande läkare. Han eller hon ansvarar för att försöka få upplysningar från patient var/hur personen kan ha fått sin smitta och vem/vilka som kan ha blivit smittade. Mer information om vad som gäller för respektive sjukdom finns i smittskyddsbladen. Förutom behandlande läkare har även annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens rätt att utföra smittspårning. Hög arbetsbelastning är inte en giltig orsak till att avsäga sig smittspårningsansvaret. Smittspåraren ska underrätta andra personer som kan ha smittats (utan att röja index identitet) och uppmana dem att söka läkare. Smittspåraren ska även underrätta smittskyddsläkaren vid utebliven provtagning (gäller allmänfarlig sjukdom). Observera att smittskyddsläkaren aldrig ska stå som svarsmottagare på prover som tas i samband med smittspårning.

Smittskyddsanmälan i SmiNet

Behandlande läkare ska anmäla varje fall av anmälningspliktig sjukdom till länets smittskyddsläkare. Anmälan ska göras inom ett dygn med undantag för de sexuellt överförbara infektionerna som anmäls "så snart som möjligt". Hivinfektion bör anmälas inom ett dygn. I vissa fall (t.ex. hepatit A, meningokockinfektion och mässling) är det lämpligt att kontakta smittskyddsläkaren per telefon, detta framgår av smittskyddsbladen.

Anmälan görs elektroniskt i SmiNet (eller via Externa applikationer i Cosmic). I dagsläget har varje enhet en inloggningskod, kontakta Smittskydd Kalmar län om du saknar denna. Varje anmälan tas emot manuellt av smittskyddet och granskas sedan både av smittskyddet och av Folkhälsomyndigheten. Informationen i anmälan ligger till grund för eventuella fortsatta insatser och utredningar inklusive epidemiologisk statistik. Det är därför viktigt att korrekt information anges på anmälan. Markera i anmälan vilka förhållningsregler som getts och om smittspårning inletts. Har smittspårning inte påbörjats ska skäl för detta anges i rutan för övrig information.

Observera att smittskyddet inte har tillgång till Cosmic. Använd rutan för "Övrig information" frikostigt (men utan att ange personuppgifter på tredje part). I de fall patienten har ett reservnummer anges detta (välj "annat nummer") istället för personnummer.

Anmälan med rikskod

Klamydia, gonorré, syfilis och hiv anmäls med rikskod. Denna utgörs av födelseår och de fyra sista siffrorna i personnumret, t.ex. 1977-1234. Personer som saknar svenskt personnummer anmäls också med rikskod, dvs med de fyra första och de fyra sista siffrorna i reservnumret, t.ex. 2018-1234 . Ändra gärna till aktuell ålder.

Blankett för anmälan av byte av behandlande läkare

I de fall patienten enligt smittskyddslagen (2004:168) har erhållit förhållningsregeln att komma på återbesök men vill byta läkare ska den läkare som tar över behandlingsansvaret för patienten bekräfta övertagandet till patientens föregående läkare. Övertagandet ska även anmälas av den mottagande läkaren till smittskyddsläkaren i den region/landsting som patienten tidigare tillhört. Anmälan görs med blanketten Anmälan om byte av behandlande läkare m.m.

Anmälan till smittskyddsläkaren i vissa fall ("paragrafanmälan")

En person som har eller misstänks ha en allmänfarlig sjukdom är skyldig att inställa sig för undersökning, följa givna förhållningsregler och medverka i smittspårning. I de fall personen inte gör detta eller det misstänks att personen inte kommer följa förhållningsreglerna eller erbjuden medicinsk behandling, och detta innebär en smittrisk, görs en anmälan till smittskyddsläkaren. Detsamma gäller om personen inte kunnat identifieras eller kontaktas. Anmälan görs på blanketten Anmälan till smittskyddsläkaren (som skiljer sig från smittskyddsanmälan som görs i SmiNet vid fynd av anmälningspliktig sjukdom).

Anledningar för anmälan till smittskyddsläkaren enligt Smittskyddslagen (2004:168)

• §3:1 En person samtycker inte till undersökning
• § 3:3 En person där behandlingsansvaret övertas av annan läkare
• § 3:5 En person som efter smittspårning inte kunnat identifieras eller kontaktas
• § 3:6 En person som är föremål för smittspårning låter sig inte undersökas
• § 4:4 En patient följer inte givna förhållningsregler (innefattar även de personer som inte medverkar till smittspårning)
• § 4:7 En patient följer inte erbjuden behandling och detta innebär en smittrisk
• § 4:8 En patient informerar inte närstående som löper "beaktansvärd risk" att smittas

­Arkivering av blanketten "Anmälan till smittskyddsläkaren"

Enligt 3kap §6 SmL och 3 kap §5 SmL ska paragrafanmälan tillhöra smittspårningshandlingarna. Fyll i och skriv under original, ta en kopia, skicka originalet till smittskyddsläkaren och spara kopian med smittspårningshandlingarna.

När det gäller patient som inte följer givna förhållningsregler (4 kap 4§ SmL), patient som inte följer erbjuden medicinsk behandling och detta medför smittrisk för andra (4 kap § 7 SmL), person som misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom, inte samtycker till undersökning eller provtagning (3 kap § 1 SmL) eller patient med allmänfarlig sjukdom som inte informerat närstående som löper påtaglig risk att smittas (4 kap 8 § SmL) tillhör paragrafanmälan journalen. Fyll i och skriv under original, ta en kopia, skicka originalet till smittskyddsläkaren och scanna in kopian i patientjournalen.

Smittbärarpenning

Information från Försäkringskassan.

Smittskyddsläkarens ansvar

• Följer upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall och ser till att nödvändiga åtgärder vidtas för att finna smittkällan och personer som kan ha utsatts för smittrisk samt att ändamålsenliga råd och förhållningsregler ges till dem som kan ha smittats (6 kap. 2 § punkt 5 SmL 2004:168).
• Kan överta eller överlämna smittspårningsärenden som anmälts till smittskyddsläkaren enligt 3 kap. 5 § SmL 2004:168 eller i de fall då smittskyddsläkaren anser att smittspårningen i ett enskilt fall inte utförts på ett tillfredställande sätt.
• Ansvarar för utredningen av en anhopning av smittsam sjukdom.
• Patienten kan överklaga sina förhållningsregler till smittskyddsläkaren.

Anmälan/smittspårning av sexuellt överförbara sjukdomar

Vid smittspårning och behandling av gonorré rekommenderas omedelbar kontakt med STI-klinik. Vid smittspårning av klamydia, se nedan.

Rutiner och riktlinjer för Kalmar län

Smittskyddsläkaren informerar om mässling

Rekommendationer för TBE-vaccination i Kalmar län (2020-02-14)

Riktlinje för pneumokockvaccination av vuxna (2020-11-02)

HPV-vaccination inom Hälsoval

HPV-vaccin - rutin för beställning och leverans till skolor

Vaccination mot kikhosta av personal som vårdar spädbarn

Vaccination mot stelkramp vid sårskador

Information om Svevac

Från Folkhälsomyndigheten

Vaccinbrist

Rekommendationer för vaccination

Vaccin mot difteri

Vaccin mot stelkramp

Allmänna barnvaccinationsprogrammet

Frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet

Föreskrift om vaccination av barn

Vaccination av barn och ungdomar – vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer

HPV-vaccination

Vaccination till människor på flykt

Rekommendationer om vaccination mot hepatit B. Profylax med vaccin och immunoglobulin – före och efter exposition

Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund

Rekommendationer om förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion (innehåller bland annat vaccinationsrekommendationer för splenektomerade)

Rekommendationer om förebyggande av rabies

Från Socialstyrelsen

HSLF-FS2017:37 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården

HSLF-FS 2018:43 Behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner

Allmänna dokument

• Rutin vid skada med risk för blodsmitta Används när någon kommit i kontakt med blod eller blodtillblandade kroppsvätskor på ett sådant sätt att det finns risk för blodburen smitta, det vill säga genom stick-/skärskada, stänk i ögon, blod på slemhinnor eller skadad hud. Arbetsgivaren ansvarar för att lokala rutiner finns.
• Sår kan sprida smitta Tips för att undvika smitta på gym och träningslokaler. Affisch.

Skola/förskola

Information från smittskyddsläkaren

• Smitta i förskolan Smittskyddsläkarens föreläsning från utbildningsdagen 2018.
• MRSA i förskolan - information till förskolepersonal

Råd och stöd för att minska smittspridning i förskolan

• Råd och rekommendationer kring infektioner i förskola Sammanställd av barnhälsovårdsöverläkaren i Kalmar län, Maria Lingström, 2017.
• Smitta i förskolan – En kunskapsöversikt - Folkhälsomyndigheten Publikationen handlar bland annat om hur man minskar risken för smittspridning i barngruppen och hur barnen kan engageras i arbetet.
• Fakta och råd om infektioner hos barn Fakta och information från 1177 kring symtom, smittvägar och behandling av olika infektioner som ett barn kan drabbas av samt även rekommendationer när barnet kan återgå till förskolan. Observera att varje förskola kan ha lokala rutiner kring när barnen kan återgå till förskolan. Kontakta förskolechefen vid frågor.
• Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet – Folkhälsomyndigheten Råden är ett viktigt verktyg i arbetet med att säkerställa att städningen i dessa lokaler sköts på ett godtagbart sätt.
• Checklista för hygien och smitta i förskolan

Utbrott av smitta på en förskola

Utbrott av smitta innebär att fler sjukdomsfall än vanligt har inträffat. Det kan också innebära enstaka fall av en smitta med risk för stor spridning eller allvarliga konsekvenser. För att man ska kalla det utbrott kan alltså antalet smittade vara både några enstaka eller för vissa sjukdomar en tredjedel eller fler av barnen (eller förskolepersonalen). 

Förslag till underlag för kartläggning vid ett utbrott av sjukdom på förskolan.

• Kartläggning av magsjuka hos personal i förskolan
• Kartläggning av magsjuka hos barn i förskola
• Kartläggning av infektion hos personal i förskolan
• Kartläggning av infektion hos barn i förskola

Hälsokontroll avseende tuberkulos

Lokala rutiner för Kalmar län

• Hälsokontroll avseende tuberkulos inför arbete eller studier/praktik inom hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg samt förskoleverksamhet Ur dokumentet framgår hur utredningen ska ske, hur provsvar ska tolkas och när remiss ska skrivas till infektionskliniken. Dokumentet är tänkt som ett komplement till de lokala rutiner som behöver utformas av respektive arbetsgivare.
• Hälsodeklaration med avseende på tuberkulos Används för att avgöra om en person kan ha exponerats för tuberkulos.

Nationella rekommendationer

• Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos, Folkhälsomyndigheten 2017
• Riskländer för tuberkulos Källa WHO

Smittskyddslagen innehåller bestämmelser om skydd för befolkningen mot smittsamma sjukdomar bland människor. Den reglerar ansvarsförhållanden och nödvändig samverkan mellan smittskyddsläkare och andra instanser. Här finner du länkar till lagar som är aktuella för smittskyddsarbetet.

• Smittskyddslagen 2004:168
• Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763
• Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa 2006:1570
• Epizootilagen 1999:657
• Miljöbalken 1998:808
• Zoonoslagen 1999:658
• Livsmedelslagen 2006:804
• Arbetsmiljölagen 1977:1160
• Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400
• Smittskyddsförordning 2004:255
• Socialstyrelsens författningssamling

När vattentemperaturen stiger över 20 grader under en längre tid ökar risken att drabbas av badsårsfeber. Badsårsfeber orsakas av gramnegativa bakterier, främst olika Vibrio-arter, som främst lever i bräckt och salt vatten. De kan infektera sår i samband med bad och då ge upphov till en erysipelasliknande hudinfektion. Mer sällsynt ses en djup infektion som liknar nekrotiserande fasciit och sepsis. En annan manifestation är extern otit. Inkubationstiden är kort, oftast 1-3 dygn, men ibland endast några timmar.

Handläggning

Vid misstanke om badsårsfeber ska sårodling tas och frågeställningen tydligt framgå av remissen. Kontakta infektionskonsult för råd kring fortsatt handläggning och antibiotikaval. Eftersom vibrionerna är gramnegativa har många antibiotika som i vanliga fall används mot sårinfektioner ingen effekt.

Smittskyddsanmälan

Badsårsfeber och andra icke-toxinproducerande Vibrio cholera-infektioner är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen och anmäls under rubriken "Vibrioinfektion exkl. kolera".

Läs mer

Sommarvärmen ökar risken för vibrioinfektioner (Folkhälsomyndigheten)

Sjukdomsinformation om vibrioinfektion (Folkhälsomyndigheten)

ECDC:s Vibrio Map Viewer (europa.eu)

TBE är ännu relativt ovanligt i Kalmar län. Under åren 2015-2019 har 16 personer blivit smittade i länet. Under 2019 smittades sex personer med TBE i Kalmar län, vilket tangerar den tidigare toppnoteringen på sex fall under 2017. Smittan förekommer framför allt kustnära i de norra delarna av länet. Genom att pricka in den sannolika smittorten på en karta framträder områden i länet där flera personer smittats. Vissa områden är mer utsatta än andra och risken kan förändras över tid.

Vaccinationsrekommendation 2021

Vaccination rekommenderas till den som rör sig mycket i skog och mark i Kalmar län, speciellt i de områden där det tidigare konstaterats TBE-smitta. Det är viktigt att varje ordination registreras i Svevac så att vaccinationstäckningen i länet kan följas.

Smittskyddsläkarens rekommendationer för TBE-vaccination i Kalmar län 2021

Hälsodeklaration inför vaccination mot TBE

Vaccinationsschema för utskrift

Karta över sannolik smittort för TBE-fall i Kalmar län 2005-2019

Aktuella länkar

Sjukdomsinformation om TBE (Folkhälsomyndigheten)

TBE (Internetmedicin)

Broschyr om fästingar med tips om hur man skyddar sig mot fästingbett 

Hitta fästingen - Lära barn om fästingar (Scandtick)

Allmänheten hänvisas till 1177.se

Här finns kartor över riskområden för vissa län/regioner.

TBE - fästingburen hjärninflammation på 1177.se

Vaccination mot TBE på1177.se

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivaren ansvarar för att riskbedömning utförs, att det finns fungerande arbetsrutiner, adekvat skyddsutrustning och instruktioner samt att dessa ses över kontinuerligt. Det ska finnas en skriftlig åtgärdsplan för tillbud och skador. Åtgärderna ska repeteras regelbundet.

Arbetstagarens skyldigheter

All personal ska ha kunskap om vilka riskmoment som finns, vilken teknik som ska tillämpas och vilka åtgärder som ska vidtas vid stick-/skärskada samt exponering av blod på slemhinna eller på öppna sår. Kunskap behövs också om vilka åtgärder som ska vidtas vid tillbud som kunde orsakat skada med risk för blodburen smitta.

Alla skador och tillbud ska rapporteras

Det är arbetsgivaren som har ansvar för att lokala rutiner finns på varje arbetsplats. Arbetstagaren är skyldig att känna till och följa givna skyddsrutiner. Alla skador och tillbud ska rapporteras, anmälas, utredas och följas upp.

Smittskyddsläkarens riktlinje för pneumokockvaccination av vuxna 2020-11-02

Hälsodeklaration pneumokockvaccination

Flödesschema vaccination pneumokocker

Brevutskick till patienter med hepatit C med information om nya behandlingsmöjligheter

Alla patienter med hepatit C ska numera erbjudas behandling för att begränsa sjuklighet och smittspridning. Det finns sedan ett par år tillbaka effektiv, enkel och biverkningsfri tablettbehandling. Många smittade känner dock inte till detta. Smittskyddsläkaren och Infektionskliniken i Kalmar kommer under 2019 att skicka ut ett gemensamt brev till alla personer i länet med tidigare anmäld hepatit C som inte har kontakt med infektionskliniken. I brevet informeras om de nya behandlingsmöjligheterna och personen uppmanas att kontakta sin hälsocentral eller Infektionsmottagningen i Kalmar för att ta prov för att se om infektionen kvarstår.

Provtagning

Provtagning utförs på hälsocentral eller infektionsmottagning enlig Rutin för provtagning Projekt Hepatit C. Svar går till läkare på Infektionsmottagningen. Om infektionen kvarstår kommer personen att kallas till Infektionsmottagningen i Kalmar för läkarbesök. Om infektionen läkt ut informerar infektionsläkare personen om detta.

Hepatit C lyder under smittskyddslagen

Hepatit C är en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen och all provtagning och behandling är därför kostnadsfri.

Smittskyddsläkarens lunchföreläsning om hepatit C (oktober 2018)

Kikhosta

Symptom och smittsamhet

Kikhosta är en luftvägsinfektion som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Den sprids som droppsmitta i anslutning till hostattacker. Insjuknandet börjar ofta med lite feber, snuva och hosta. Hosta nattetid är vanligt. De två första veckorna av sjukdomen är svår att skilja från vanlig förkylning. Under dessa två veckor är dock smittsamheten som störst. När kikningarna kommer har smittsamheten börjat minska. Efter fyra veckor räknar man med att smittsamheten har upphört (sex veckor räknas vid kontakt med spädbarn). Inkubationstiden (tid från smitta till insjuknande) är 7-14 (som längst 21) dagar.

Barn i förskola/skola

Barn med kikhosta får lov att vistas i förskolan/skolan om deras allmäntillstånd tillåter det. Smittspridning har redan skett och en avstängning av sjuka barn hjälper föga. Barn som har mycket hosta med påverkat allmäntillstånd eller kräkningar bör vara hemma. När hostan inte är lika intensiv minskar också risken för att smitta fler personer, även om barnet fortfarande kan smitta.

Barn i förskola/skola som har nyfödda syskon hemma

Spädbarn under 6 månader kan bli allvarligt sjuka av kikhosta. De saknar skydd och föräldrarna bör därför aktivt försöka undvika att barnet smittas. Spädbarnen smittas oftast av föräldrar eller syskon. Vet man om att det går kikhosta så kan man som förälder vara mer observant på de första symtomen och snabbare få diagnos och behandling för sitt barn. Det är viktigt att uppge att barnet varit utsatt för kikhosta när man har kontakt med sjukvården, eftersom man inte rutinmässigt tar prov för kikhosta. Det går även flera andra typer av luftvägsinfektioner med hosta för närvarande, och det behövs oftast ett speciellt prov från näsan för att säkerställa diagnosen. Behandling som påbörjas tidigt efter symtomdebuten kan lindra och förkorta sjukdomsförloppet.

Gravida

Får man kikhosta när man är gravid riskerar man att smitta det nyfödda barnet efter förlossningen. Störst är risken om kvinnan har haft en långdragen hosta som inte har uppfattats som kikhosta. Vid diagnosticerad kikhosta efter vecka 27 i graviditeten tar en läkare ställning till om kvinnan och de som kommer att leva nära barnet bör behandlas med antibiotika. På detta vis kan det nyfödda barnet skyddas från att bli smittat.

Symptom hos spädbarn som motiverar provtagning för kikhosta

• Hosta utan andra symptom.
• Hosta med kikning, cyanos, kräkning, apné.
• Apné som enda symptom.
• Symptom (enligt ovan) som inte syns vid undersökningen men som föräldrarna berättar om.

Symptom hos barn och vuxna som motiverar provtagning

• Hosta hos äldre barn, ungdomar och vuxna, om de har nära kontakt med spädbarn.
• Hosta hos gravida kvinnor i slutet av graviditeten, under tredje trimestern.
• Om kikhosta misstänks bör spädbarnet få behandling tidigt, redan innan provsvaret kommit.

När ges antibiotika?

• Barn som är yngre än sex månader och har utsatts för kikhostesmitta behandlas med antibiotika i förebyggande syfte redan innan de har fått symtom. Om de får antibiotika tidigt kan det lindra symtomen eller förhindra att sjukdomen bryter ut.
• Barn mellan sex och tolv månader som har utsatts för kikhostesmitta behandlas med antibiotika när de har fått de första förkylningssymtomen (även om sjukdomen ännu inte är konstaterad). Det görs för att sjukdomen ska bli lindrigare. Om behandlingen dröjer mer än en vecka efter sjukdomens utbrott är det inte säkert att den hjälper.
• Den som är äldre än ett år och har kikhosta, och som inte kan undvika att träffa barn som är yngre än ett år brukar behandlas med antibiotika för att minska smittrisken.
• Hostmediciner brukar inte lindra besvären.
• Sammanfattningsvis är det i första hand små barn och kvinnor i sen graviditet som blir aktuella för behandling.

Vaccination

Kikhosta ingår i Sveriges allmänna barnvaccinationsprogram. De flesta förskolebarn är vaccinerade. Skydd mot allvarlig sjukdom uppnås efter den första dosen vaccin vid 2,5-3 månaders ålder. 80-90% skydd uppnås efter den tredje dosen vaccin. Immuniteten beräknas avta efter ca fem år. Immunitet efter naturlig infektion avtar över tid och kvarstår i ca 15 år. Både den som vaccinerats och den som har naturlig immunitet kan bli lindrigt sjuk och omedvetet sprida smitta.

Antalet fall av kikhosta bland förskolebarn har minskat kraftigt sedan vaccinationen infördes år 1996 men på senare år ser vi en ökning av antalet fall nationellt. Dagens småbarnsföräldrar är ofta ovaccinerade eftersom man gjorde ett uppehåll i kikhostevaccinationen under åren 1979-1996 (årtalen kan variera något runt om i landet).

Vaccination mot kikhosta av personal som vårdar spädbarn

Vaccination av småbarnsföräldrar

Vaccinationsschemat i dokumentet om vaccination av personal (se ovan) kan även tillämpas på (blivande) småbarnsföräldrar som önskar se över sitt skydd. I dagsläget (december 2018) rekommenderas inte att den gravida kvinnan vaccineras mot kikhosta eftersom det finns viss osäkerhet kring hur en vaccination påverkar effekten av framtida vaccinationer till barnet. Folkhälsomyndigheten håller dock på att se över denna rekommendation. Den blivande mamman rekommenderas istället att vaccinera sig så snart som möjligt efter förlossningen. Det är dock inte farligt att vaccinera under graviditet och önskar den blivande modern vaccineras görs det i så fall i graviditetsvecka 20-33. Amning är inget hinder för vaccination. Partnern bör vaccinera sig i god tid före förlossningen. Eventuella äldre syskon har i regel gott skydd genom det allmänna vaccinationsprogrammet och behöver inga extra doser. Andra personer (till exempel mor- och farföräldrar) i den närmaste familjen kring en gravid kvinna kan med fördel se över sitt vaccinationsskydd mot kikhosta. Vaccination kan utföras på hälsocentralen eller på infektionsmottagningen.

Kikhosta enligt smittskyddslagen

Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och dessutom smittspårningspliktig. Även misstänkta fall (klinisk bild förenlig med diagnosen + epidemiologiskt samband) skall anmälas till smittskyddsläkaren. Behandlande läkare ansvarar för att försöka identifiera smittvägar (utföra smittspårning) och förhindra fortsatt smittspridning. Efterhör om det finns spädbarn eller höggravida i omgivningen! Smittspårningen kan leda till att antibiotikaprofylax behöver sättas in (se stycket ovan). Notera att Smittskydd och Vårdhygien aldrig ska stå som provsvarsmottagare, det är alltid en läkare på den enhet som ordineras provet alternativt utför provtagningen som är provsvarsmottagare.

Provtagning

I första hand rekommenderas PCR. Analysen heter "Bordetella pertussis PCR" i Cosmic. UTM (Flocked swab i UTM-medium). För nasofarynxpinnen horisontellt utmed näshålans botten mot bakre svalgväggen. Snurra pinnen långsamt, håll den kvar där en stund om möjligt, ta ut den och för ned pinnen i transportröret som innehåller flytande transportmedium. Pinnen bryts därefter av mot kanten av röret. Provet skickas till mikrobiologen i Kalmar och analysen utförs sedan i Växjö. Serologi är ett alternativ sent i sjukdomsförloppet.

Vid epidemiologiskt samband och typiska kliniska symptom behöver diagnosen inte bekräftas med provtagning. Observera dock att även dessa fall skall smittspåras och anmälas till smittskyddsläkaren.

Misstänkt kikhosta hos vårdpersonal (även städ- och kökspersonal inom sjukvården)

Kommer man i sitt arbete i kontakt med barn under ett år skall man utan dröjsmål kontakta sin närmaste chef om man har misstänkt eller bekräftad kikhosta. Han eller hon bör sedan rådgöra med vårdhygien/infektionsbakjour kring lämpliga åtgärder. I vissa fall kan det bli aktuellt med avstängning från arbetet och antibiotikabehandling. I sådana fall måste en individuell bedömning göras i samråd med vårdhygien/infektionsbakjour kring efter hur många dygn det är lämpligt att återvända till arbetet. Glöm inte att smittspåra exponerade patienter och personal vid bekräftade fall hos personalen.

Information från Folkhälsomyndigheten och InfPreg

• Sjukdomsinformation om kikhosta
• Rekommendation för att förebygga kikhosta hos småbarn
• Förebygga kikhosta hos spädbarn - Faktablad och bildspel
• InfPreg om kikhosta (sidan kommer att uppdateras i början av 2019)

Mässling är en allvarlig sjukdom som smittar mycket lätt. Genomgången sjukdom eller två doser av mässlingsvaccinet ger ett effektivt skydd. Smittskyddsläkaren har sammanställt information kring mässling, Smittskyddsläkaren informerar om mässling (2018-01-09)

Vid misstänkt fall av mässling

För att undvika vidare smittspridning skall misstänkta fall av mässling inte sitta i väntrum utan hänvisas direkt till lämpligt undersöknings/isoleringsrum.

Personer som misstänker att de blivit smittade av mässling ska inte söka vård akut utan istället kontakta sjukvårdsrådgivningen 1177 på telefon för att kunna lotsas in i vården via lämpligt isoleringsrum. Detta för att förhindra vidare smittspridning.

Vid misstänkt fall av mässling kontaktar medicinskt ansvarig läkare infektionsjour och smittskyddsläkare informeras omgående.

Personalvaccination mot mässling

Personal inom Region Kalmar län med patientnära arbete erbjuds kostnadsfri vaccination. Närmaste chef inventerar immunitetsläget och kontaktar sedan Arbetsmiljö och hälsa för att planera hur vaccination ska ske.

Riktlinje mässlingsskydd personal

Hälsodeklaration avseende mässlingsimmunitet hos medarbetare inom LKL

Översikt mässlingsimmunitet

Hälsodeklaration inför MPR-vaccination

Här har vi samlat aktuell information om smittskyddsfrågor rörande asylsökande och flyktingar. Kontakta oss gärna om du inte hittar vad du söker.

Hepatit C 2018-10-01 med tillägg 2019-03-29

TBE 2018-04-20

Pneumokockvaccination 2018-03-03

»» Här hittar du instruktioner och mer information om Svevac

Statistiken baseras på inkomna anmälningar till smittskyddsläkaren i Kalmar län. Årsstatistiken hämtas från SmiNet i februari varje år. SmiNet är en föränderlig databas och siffrorna kan skilja sig jämfört med den nationella statistiken på Folkhälsomyndighetens webbsida.