
Smittskydd
Smittskydd omfattar ett brett fält - från förebyggande arbete till epidemibekämpning.
Rutiner och riktlinjer
-
Smittskyddsblad
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad finns för de flesta anmälningspliktiga diagnoser. Bladen består av två delar, ett blad för läkare och ett för patienten. Smittskyddsbladen är tänkta som ett stöd och snabb checklista för behandlande läkare vad gäller till exempel handläggning, smittspårning och anmälan. Patientinformationen skrivs ut och ges till patienten. Detta blad innehåller förhållningsreglerna.
En del av smittskyddsbladen med patientinformation finns översatta till olika språk av Smittskydd Stockholm. Dessa är samlade på Vårdgivarguiden och går att hitta under respektive sjukdom. För att komma åt översättningarna, öppna det svenska smittskyddsbladet (patientinformationen). Längst upp till höger finns en rullgardinsmeny där språk kan väljas.
Här finns mer information om vad du som konstaterar en anmälningspliktig sjukdom bör göra.
Smittskyddsläkaren i Kalmar län har tidigare haft egna smittskyddsblad (egentligen smittskyddsläkarföreningens blad men med egen logotype). Sedan april 2019 används nu de nationella bladen istället.
-
Anmälningspliktiga sjukdomar enligt Smittskyddslagen
I Smittskyddslagen (2004:168) regleras drygt 60 anmälningspliktiga sjukdomar. Dessa delas in i
- samhällsfarliga
- allmänfarliga (alla är smittspårningspliktiga)
- anmälningspliktiga (vissa är även smittspårningspliktiga)
Ju större hot mot befolkningens hälsa, desto strängare och mer omfattande smittskyddsåtgärder regleras genom lagen. I Smittskyddslagen (2004:168) och Smittskyddsförordningen (2004:255) liksom på sidan Anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga sjukdomar hos Folkhälsomyndigheten framgår vilka sjukdomar som är anmälningspliktiga. Vid tveksamhet kring om anmälningsplikt råder används Folkhälsomyndighetens falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen.
Samhällsfarliga sjukdomar
Med samhällsfarliga sjukdomar (smittkoppor, ebola och SARS) avses allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder.
Allmänfarliga sjukdomar
Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.
All undersökning, vård och behandling som behövs ur smittskyddssynpunkt vid en allmänfarlig sjukdom ska vara gratis för patienten inom landstingets/regionens hälso- och sjukvård
Behandlande läkare
Med behandlande läkare avses den som ordinerat ett prov för en anmälningspliktig sjukdom (i praktiken den person som står som provsvarsmottagare på provtagningsremissen). Behandlingsansvaret kan i ett senare skede remitteras till annan klinik, till exempel Infektionskliniken vid kronisk hepatit B.
Behandlande läkares skyldigheter vid misstanke om eller fynd av allmänfarlig sjukdom
Behandlade läkare ska
- Informera patienten muntligt och skriftligt om diagnosen. Utgå från Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad.
- Ge muntliga och skriftliga förhållningsregler. Dessa framgår av smittskyddsbladet med patientinformation. Förhållningsreglerna ska dokumenteras i journalen, antingen genom att dokumentera vilka förhållningsregler som är givna eller genom att hänvisa till aktuellt smittskyddsblad angivet med datum.
- Smittspåra
- Anmäla till smittskyddsläkaren via SmiNet (eller via menyn "Externa applikationer" i Cosmic).
Smittskyddsblad
Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad finns för de flesta anmälningspliktiga diagnoser. Bladen består av två delar, ett blad för läkare och ett för patienten. Smittskyddsbladen är tänkta som ett stöd och snabb checklista för behandlande läkare vad gäller till exempel handläggning, smittspårning och anmälan. Patientinformationen skrivs ut och ges till patienten. Detta blad innehåller förhållningsreglerna.
En del av smittskyddsbladen med patientinformation finns översatta till olika språk av Smittskydd Stockholm. Dessa är samlade på Vårdgivarguiden och går att hitta under respektive sjukdom. För att komma åt översättningarna, öppna det svenska smittskyddsbladet (patientinformationen). Längst upp till höger finns en rullgardinsmeny där språk kan väljas.
Förhållningsregler
Den behandlande läkaren ska besluta om individuellt utformade förhållningsregler vid allmänfarlig sjukdom i syfte att hindra smittspridning för den som bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom. Förhållningsreglerna får endast avse
- inskränkningar som gäller arbete, skolgång eller deltagande i viss annan verksamhet
- förbud mot att donera blod och organ
- förbud mot att låna ut eller på annat sätt överlåta begagnade injektionsverktyg
- skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke-medicinska ingrepp om smittbärarskap
- skyldighet att informera sexualpartner om smittbärarskap
- skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar risken för smittspridning
- skyldighet att iaktta särskilda hygienrutiner
- skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare (så länge läkaren anser det nödvändigt)
Förhållningsreglerna ska meddelas muntligt och skriftligt och dokumenteras i journalen, antingen genom att dokumentera vilka förhållningsregler som är givna eller genom att hänvisa till aktuellt smittskyddsblad angivet med datum. Läkaren ska så långt det är möjligt se till att förhållningsreglerna följs.
Smittspårning
Om en läkare konstaterar eller misstänker att en patient har smittats av en allmänfarlig eller smittspårningspliktig sjukdom är det den läkare som ordinerat provtagningen som anses vara behandlande läkare. Han eller hon ansvarar för att försöka få upplysningar från patient var/hur personen kan ha fått sin smitta och vem/vilka som kan ha blivit smittade. Mer information om vad som gäller för respektive sjukdom finns i smittskyddsbladen. Förutom behandlande läkare har även annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens rätt att utföra smittspårning. Hög arbetsbelastning är inte en giltig orsak till att avsäga sig smittspårningsansvaret. Smittspåraren ska underrätta andra personer som kan ha smittats (utan att röja index identitet) och uppmana dem att söka läkare. Smittspåraren ska även underrätta smittskyddsläkaren vid utebliven provtagning (gäller allmänfarlig sjukdom). Observera att smittskyddsläkaren aldrig ska stå som svarsmottagare på prover som tas i samband med smittspårning.
Smittskyddsanmälan i SmiNet
Behandlande läkare ska anmäla varje fall av anmälningspliktig sjukdom till länets smittskyddsläkare. Anmälan ska göras inom ett dygn med undantag för de sexuellt överförbara infektionerna som anmäls "så snart som möjligt". Hivinfektion bör anmälas inom ett dygn. I vissa fall (t.ex. hepatit A, meningokockinfektion och mässling) är det lämpligt att kontakta smittskyddsläkaren per telefon, detta framgår av smittskyddsbladen.
Anmälan görs elektroniskt i SmiNet. Varje anmälan tas emot manuellt av smittskyddet och granskas sedan både av smittskyddet och av Folkhälsomyndigheten. Informationen i anmälan ligger till grund för eventuella fortsatta insatser och utredningar inklusive epidemiologisk statistik. Det är därför viktigt att korrekt information anges på anmälan. Markera i anmälan vilka förhållningsregler som getts och om smittspårning inletts. Har smittspårning inte påbörjats ska skäl för detta anges i rutan för övrig information.
Observera att smittskyddet inte har tillgång till Cosmic. Använd rutan för "Övrig information" frikostigt (men utan att ange personuppgifter på tredje part). I de fall patienten har ett reservnummer anges detta (välj "annat nummer") istället för personnummer.
Anmälan med rikskod
Klamydia, gonorré, syfilis och hiv anmäls med rikskod. Denna utgörs av födelseår och de fyra sista siffrorna i personnumret, t.ex. 1977-1234. Personer som saknar svenskt personnummer anmäls också med rikskod, dvs med de fyra första och de fyra sista siffrorna i reservnumret, t.ex. 2018-1234 . Ändra gärna till aktuell ålder.
Blankett för anmälan av byte av behandlande läkare
I de fall patienten enligt smittskyddslagen (2004:168) har erhållit förhållningsregeln att komma på återbesök men vill byta läkare ska den läkare som tar över behandlingsansvaret för patienten bekräfta övertagandet till patientens föregående läkare. Övertagandet ska även anmälas av den mottagande läkaren till smittskyddsläkaren i den region/landsting som patienten tidigare tillhört. Anmälan görs med blanketten Anmälan om byte av behandlande läkare m.m.
Anmälan till smittskyddsläkaren i vissa fall ("paragrafanmälan")
En person som har eller misstänks ha en allmänfarlig sjukdom är skyldig att inställa sig för undersökning, följa givna förhållningsregler och medverka i smittspårning. I de fall personen inte gör detta eller det misstänks att personen inte kommer följa förhållningsreglerna eller erbjuden medicinsk behandling, och detta innebär en smittrisk, görs en anmälan till smittskyddsläkaren. Detsamma gäller om personen inte kunnat identifieras eller kontaktas. Anmälan görs i SmiNet
Anledningar för anmälan till smittskyddsläkaren enligt Smittskyddslagen (2004:168)
- §3:1 En person samtycker inte till undersökning
- § 3:3 En person där behandlingsansvaret övertas av annan läkare
- § 3:5 En person som efter smittspårning inte kunnat identifieras eller kontaktas
- § 3:6 En person som är föremål för smittspårning låter sig inte undersökas
- § 4:4 En patient följer inte givna förhållningsregler (innefattar även de personer som inte medverkar till smittspårning)
- § 4:7 En patient följer inte erbjuden behandling och detta innebär en smittrisk
- § 4:8 En patient informerar inte närstående som löper "beaktansvärd risk" att smittas
Arkivering av blanketten "Anmälan till smittskyddsläkaren"
Enligt 3kap §6 SmL och 3 kap §5 SmL ska paragrafanmälan tillhöra smittspårningshandlingarna. Fyll i och skriv under original, ta en kopia, skicka originalet till smittskyddsläkaren och spara kopian med smittspårningshandlingarna.
När det gäller patient som inte följer givna förhållningsregler (4 kap 4§ SmL), patient som inte följer erbjuden medicinsk behandling och detta medför smittrisk för andra (4 kap § 7 SmL), person som misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom, inte samtycker till undersökning eller provtagning (3 kap § 1 SmL) eller patient med allmänfarlig sjukdom som inte informerat närstående som löper påtaglig risk att smittas (4 kap 8 § SmL) tillhör paragrafanmälan journalen. Fyll i och skriv under original, ta en kopia, skicka originalet till smittskyddsläkaren och scanna in kopian i patientjournalen.
Smittbärarpenning
Information från Försäkringskassan.
Smittskyddsläkarens ansvar
- Följer upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall och ser till att nödvändiga åtgärder vidtas för att finna smittkällan och personer som kan ha utsatts för smittrisk samt att ändamålsenliga råd och förhållningsregler ges till dem som kan ha smittats (6 kap. 2 § punkt 5 SmL 2004:168).
- Kan överta eller överlämna smittspårningsärenden som anmälts till smittskyddsläkaren enligt 3 kap. 5 § SmL 2004:168 eller i de fall då smittskyddsläkaren anser att smittspårningen i ett enskilt fall inte utförts på ett tillfredställande sätt.
- Ansvarar för utredningen av en anhopning av smittsam sjukdom.
- Patienten kan överklaga sina förhållningsregler till smittskyddsläkaren.
Anmälan/smittspårning av sexuellt överförbara sjukdomar
Vid smittspårning och behandling av gonorré rekommenderas omedelbar kontakt med STI-klinik. Vid smittspårning av klamydia, se nedan.
- Smittspårningshandling Mall för smittspårning av STI. Kan anpassas efter eget behov. Smittspårningshandlingen ska vara skild från patientens journal. Det ska finnas en spårbarhet mellan index journal och smittspårningshandlingen via en kod. Smittspårningshandlingarna ska sparas tre år räknat från nästkommande januari.
- Partnerbrev klamydia påminnelse Detta är ett exempel på ett påminnelsebrev för klamydia. Brevet bör skickas senast två veckor efter det första partnerbrevet.
- Partnerbrev klamydia Detta är ett exempel på partnerbrev för klamydia. Varje klinik bör ha ett eget brev där öppettider, kontaktuppgifter och telefonnummer framgår. Vem som skickat brevet ska alltid framgå, så att den som mottagit brevet kan ringa och rådfråga. Det får inte råda några tvivel om att partnerbrevet är autentiskt.
- Handläggning av misstänkt STI på akutmottagning Uppdaterad 2021-09-09
- Handläggning av misstänkt eller bekräftad STI inom... Rutin som beskriver handläggning av patienter med misstänkt/bekräftad sexuellt överförbar infektion, STI, inom primärvården i Region Kalmar län. Rutinen omfattar endast STI som ingår i smittskyddslagen, dvs klamydia, gonorré, syfilis, hiv och hepatit B, C och D.
- Anmälan till smittskyddsläkaren (paragrafanmälan) Paragrafanmälan görs numera i SmiNet. Denna blankett används som reservrutin om SmiNet inte kan användas. En person som har eller misstänks ha en allmänfarlig sjukdom är skyldig att inställa sig för undersökning, följa givna förhållningsregler och medverka i smittspårning. I de fall personen inte gör detta eller det misstänks att personen inte kommer följa förhållningsreglerna eller erbjuden medicinsk behandling, och detta innebär en smittrisk, görs en anmälan till smittskyddsläkaren. Detsamma gäller om personen inte kunnat identifieras eller kontaktas.
- SmiNet - rutiner för inloggning
-
Rutiner och riktlinjer för Region Kalmar län
-
Asylsökande
- Riktlinje för hälsoundersökning och handläggning a... uppdaterad 2022-04-29. Se även information under rubriken Smittskyddsfrågor i fokus - Asyl- och flyktinghälsovård ur ett smittskyddsperspektiv.
- Riktlinje för hälsoundersökning och handläggning a... 2022-05-18
-
Kikhosta
- Vaccination mot kikhosta av sjukvårdspersonal som arbetar med spädbarn
-
Mag- och tarminfektioner
-
MRSA
-
Mässling
- Hälsodeklaration avseende mässlingsimmunitet hos medarbetare inom RKL
- Hälsodeklaration inför vaccination mot mässling, påssjuka, röda hund
- Riktlinje mässlingsskydd personal LKL.pdf
- Smittskyddsläkaren informerar om mässling Smittskyddsläkarens information om mässling, vaccination mot mässling, instruktion vid misstänkt fall av mässling samt provtagningsinstruktion,
- Översikt mässlingsimmunitet används av närmaste chef för inventering av personalens mässlingsimmunitet
-
Pneumokockvaccination
-
Projekt Hepatit C
-
Skada med risk för blodsmitta
- Riktlinje för utlämnande om uppgift om blodsmitta... Riktlinjen klargör vilken information som får lämnas ut från hälso- och sjukvårdpersonal till polis eller liknande aktörer i samband med skada med risk för blodsmitta samt den misstänkt smittförandes rättigheter och skyldigheter.
- Rutin för skada med risk för blodsmitta ej regiona...
- Rutin för skada med risk för blodsmitta regionanst...
-
STI - sexuellt överförbara infektioner
- Anmälan till smittskyddsläkaren (paragrafanmälan) Paragrafanmälan görs numera i SmiNet. Denna blankett används som reservrutin om SmiNet inte kan användas. En person som har eller misstänks ha en allmänfarlig sjukdom är skyldig att inställa sig för undersökning, följa givna förhållningsregler och medverka i smittspårning. I de fall personen inte gör detta eller det misstänks att personen inte kommer följa förhållningsreglerna eller erbjuden medicinsk behandling, och detta innebär en smittrisk, görs en anmälan till smittskyddsläkaren. Detsamma gäller om personen inte kunnat identifieras eller kontaktas.
- Handläggning av misstänkt eller bekräftad STI inom... Rutin som beskriver handläggning av patienter med misstänkt/bekräftad sexuellt överförbar infektion, STI, inom primärvården i Region Kalmar län. Rutinen omfattar endast STI som ingår i smittskyddslagen, dvs klamydia, gonorré, syfilis, hiv och hepatit B, C och D.
- Handläggning av misstänkt STI på akutmottagning Uppdaterad 2021-09-09
- Partnerbrev klamydia Detta är ett exempel på partnerbrev för klamydia. Varje klinik bör ha ett eget brev där öppettider, kontaktuppgifter och telefonnummer framgår. Vem som skickat brevet ska alltid framgå, så att den som mottagit brevet kan ringa och rådfråga. Det får inte råda några tvivel om att partnerbrevet är autentiskt.
- Partnerbrev klamydia påminnelse Detta är ett exempel på ett påminnelsebrev för klamydia. Brevet bör skickas senast två veckor efter det första partnerbrevet.
- Smittspårningshandling Mall för smittspårning av STI. Kan anpassas efter eget behov. Smittspårningshandlingen ska vara skild från patientens journal. Det ska finnas en spårbarhet mellan index journal och smittspårningshandlingen via en kod. Smittspårningshandlingarna ska sparas tre år räknat från nästkommande januari.
-
Säsongsinfluensa
- Beställning av influensavaccin 2021
- Generellt direktiv influensavaccination 2021 vers...
- Generellt direktiv influensavaccination med Efluel...
- Handläggning av patient med misstänkt eller verifi...
- Instruktion för beredning av Comirnaty 10 mikrog p...
- Instruktion för beredning av Comirnaty 30 mikrog p...
- Riktlinje vaccination mot säsongsinfluensa 2021/20...
-
TBE
- Hälsodeklaration inför vaccination mot TBE
- Karta TBE Kalmar län Karta över sannolik smittort för TBE-fall i Kalmar län 2005-2019
- Smittskyddsläkarens rekommendationer för TBE-vacci...
- Vaccinationsschema för utskrift på en A4-sida
-
Tuberkulos
- Hälsodeklaration tuberkulos Används för att avgöra om en person kan ha exponerats för tuberkulos.
- Hälsokontroll tuberkulos inför arbete, studier, pr... Hälsokontroll avseende tuberkulos inför arbete eller studier, praktik inom hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg samt förskoleverksamhet. Ur dokumentet framgår hur utredningen ska ske, hur provsvar ska tolkas och när remiss ska skrivas till infektionskliniken. Dokumentet är tänkt som ett komplement till de lokala rutiner som behöver utformas av respektive arbetsgivare.
- Riktlinje för hälsoundersökning och handläggning a...
-
Utbrott
- Utbrottsgrupp Riktlinje för etablering av utbrottsgrupp inom hälso- och sjukvård och omsorg
-
-
Vaccinationer exkl. säsongsinfluensa
Rutiner och riktlinjer för Kalmar län
Riktlinje för vaccination av personal inom vård och omsorg (2021-10-15)
Smittskyddsläkaren informerar om mässling
Rekommendationer för TBE-vaccination i Kalmar län (2022)
Riktlinje för pneumokockvaccination av vuxna (2020-11-02)
HPV-vaccin - rutin för beställning och leverans till skolor
Vaccination mot kikhosta av personal som vårdar spädbarn
Vaccination mot stelkramp vid sårskador
Information om MittVaccin (ersätter Svevac under 2021)
Från Folkhälsomyndigheten
Rekommendationer för vaccination
Allmänna barnvaccinationsprogrammet
Frågor och svar om det allmänna vaccinationsprogrammet
Föreskrift om vaccination av barn
Vaccination till människor på flykt
Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund
Rekommendationer om förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion (innehåller bland annat vaccinationsrekommendationer för splenektomerade)
Rekommendationer om förebyggande av rabies
Från Socialstyrelsen
HSLF-FS 2018:43 Behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel
-
Verksamheter utanför vården
Allmänna dokument
- Rutin vid skada med risk för blodsmitta Används när någon kommit i kontakt med blod eller blodtillblandade kroppsvätskor på ett sådant sätt att det finns risk för blodburen smitta, det vill säga genom stick-/skärskada, stänk i ögon, blod på slemhinnor eller skadad hud. Arbetsgivaren ansvarar för att lokala rutiner finns.
- Sår kan sprida smitta Tips för att undvika smitta på gym och träningslokaler. Affisch.
- Rutin för kontakt mellan smittskyddsläkaren och länsstyrelsen vid misstanke om smittsam djursjukdom som även kan utgöra ett hot mot människors hälsa (2022-04-27)
Skola/förskola
Information från smittskyddsläkaren
- Smitta i förskolan Smittskyddsläkarens föreläsning från utbildningsdagen 2018.
- MRSA i förskolan - information till förskolepersonal
Råd och stöd för att minska smittspridning i förskolan
- Råd och rekommendationer kring infektioner i förskola Sammanställd av barnhälsovårdsöverläkaren i Kalmar län, Maria Lingström, 2017.
- Smitta i förskolan – En kunskapsöversikt - Folkhälsomyndigheten Publikationen handlar bland annat om hur man minskar risken för smittspridning i barngruppen och hur barnen kan engageras i arbetet.
- Fakta och råd om infektioner hos barn Fakta och information från 1177 kring symtom, smittvägar och behandling av olika infektioner som ett barn kan drabbas av samt även rekommendationer när barnet kan återgå till förskolan. Observera att varje förskola kan ha lokala rutiner kring när barnen kan återgå till förskolan. Kontakta förskolechefen vid frågor.
- Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet – Folkhälsomyndigheten Råden är ett viktigt verktyg i arbetet med att säkerställa att städningen i dessa lokaler sköts på ett godtagbart sätt.
- Checklista för hygien och smitta i förskolan
Utbrott av smitta på en förskola
Utbrott av smitta innebär att fler sjukdomsfall än vanligt har inträffat. Det kan också innebära enstaka fall av en smitta med risk för stor spridning eller allvarliga konsekvenser. För att man ska kalla det utbrott kan alltså antalet smittade vara både några enstaka eller för vissa sjukdomar en tredjedel eller fler av barnen (eller förskolepersonalen).
Förslag till underlag för kartläggning vid ett utbrott av sjukdom på förskolan.
- Kartläggning av magsjuka hos personal i förskolan
- Kartläggning av magsjuka hos barn i förskola
- Kartläggning av infektion hos personal i förskolan
- Kartläggning av infektion hos barn i förskola
Hälsokontroll avseende tuberkulos
Lokala rutiner för Kalmar län
- Hälsokontroll avseende tuberkulos inför arbete eller studier/praktik inom hälso- och sjukvård, kommunal vård och omsorg samt förskoleverksamhet Ur dokumentet framgår hur utredningen ska ske, hur provsvar ska tolkas och när remiss ska skrivas till infektionskliniken. Dokumentet är tänkt som ett komplement till de lokala rutiner som behöver utformas av respektive arbetsgivare.
- Hälsodeklaration med avseende på tuberkulos Används för att avgöra om en person kan ha exponerats för tuberkulos.
Nationella rekommendationer
- Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos, Folkhälsomyndigheten 2017
- Riskländer för tuberkulos Källa WHO
-
Lagar och förordningar för smittskyddsarbetet
Smittskyddslagen innehåller bestämmelser om skydd för befolkningen mot smittsamma sjukdomar bland människor. Den reglerar ansvarsförhållanden och nödvändig samverkan mellan smittskyddsläkare och andra instanser. Här finner du länkar till lagar som är aktuella för smittskyddsarbetet.
- Smittskyddslagen 2004:168
- Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763
- Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa 2006:1570
- Epizootilagen 1999:657
- Miljöbalken 1998:808
- Zoonoslagen 1999:658
- Livsmedelslagen 2006:804
- Arbetsmiljölagen 1977:1160
- Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400
- Smittskyddsförordning 2004:255
- Socialstyrelsens författningssamling
Smittskyddsfrågor i fokus
-
Asyl- och flyktinghälsovård ur ett smittskyddsperspektiv
Här har vi samlat aktuell information om smittskyddsfrågor rörande asylsökande och flyktingar.
-
Hälsoundersökning
Hälsoundersökning
Riktlinje för hälsoundersökning och handläggning av provsvar av asylsökande, flyktingar m.fl. med avseende på smittsamma sjukdomar (Smittskyddsläkaren 2022-05-18)
Riskländer för tuberkulos enl WHO rapport 2020
Hälsodeklaration tuberkulos (Smittskyddsläkaren 2019-05-27)
Hälsokontroll tuberkulos inför arbete eller studier (Smittskyddsläkaren 2019-05-27)
Mikrobiologisk diagnostik vid vård av patienter från Ukraina (Folkhälsomyndigheten)
Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos – hälsokontroll, smittspårning, behandling av latent infektion och vaccination (Folkhälsomyndigheten 2020)
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande m. fl(senaste versionen av SOSFS 2011:11)
Handläggning vid nyupptäckt MRSA (Smittskyddsläkaren 2021-12-28)
-
Övrigt
Övrigt
Vaccinationer till människor på flykt (Folkhälsomyndigheten 2015-11-30)
Information om tuberkulos och smittrisker på arbetsplats/boende (Smittskydd Skåne)
Folkhälsomyndighetens seminarium om inomhusmiljön i asylboenden
-
Frågor och svar
När behövs vaccination i arbetet med asylsökande och flyktingar?
På smittskyddsenheten får vi frågor kring behov av vaccination av vårdpersonal och hos personal på asylboenden och i skola och barnomsorg där asylsökande vistas. Med anledning av detta har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren här.
Vaccination av vårdpersonal
Vårdpersonal bör ha grundskydd enligt det nationella vaccinationsprogrammet och de som kan ha kontakt med blod (sätter nål eller kan råka ut för stick- eller skärskador) skall dessutom ha skydd mot hepatit B. Detta är arbetsgivarens ansvar(se Arbetsmiljöverkets föreskrift Smittrisker AFS 2018:4).
Personer som är födda på 1960- och 1970-talet kan ha undgått mässlingsinfektion och heller inte fått två doser vaccin. För dessa kan det finnas anledning att göra en översyn samt av yngre personal som kan tillhöra åldersgrupp där man inte fått vaccin mot mässling eller påssjuka.
Ingen ökad hälsorisk eller behov av vaccination för dem som träffar asylsökande i sitt arbete på asylboenden, skolor, barnomsorg e.t.c.
Generellt sett rekommenderas ingen vaccination men det kan ibland bli aktuellt med vaccination efter bekräftade fall av till exempel hepatit A. I sådana fall blir smittskyddsenheten inkopplad och infektions- eller smittskyddsläkare ordinerar vaccination.
Många av frågorna rör vaccination mot tuberkulos. BCG-vaccinet har relativt dålig skyddseffekt och rekommenderas därför inte. Läs även mer i Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (Folkhälsomyndigheten). Den viktigaste åtgärden för att minska smittrisken vid tuberkulos är tidig diagnos av sjuka varför flyktingar med kronisk hosta (hosta > 3 veckor) ska få hjälp att träffa läkare omgående.
Folkhälsomyndigheten har gjort en bedömning av risken för smittspridning med anledning av tillströmningen av flyktingar och bedömningen är att risken för smittspridning är låg.
Frågor och svar om smittsamma sjukdomar och asylboende
Frågorna är ursprungligen gjorda för dem som arbetar på asylboenden, men kan appliceras även på andra verksamheter.
Behöver personal på boenden vaccinera sig mot hepatit B?
Nej, att arbeta på ett asylboende innebär ingen ökad risk för hepatit B. Men kontakta sjukvården direkt för bedömning vid tillbud där någon kommer i kontakt med blod. Med tillbud räknas exempelvis kontakt med blod genom stick- och skärskador eller blodstänk.
Det finns en person på boendet med blodburen smitta (hepatit B, C eller hiv). Finns det några restriktioner?
Inga särskilda åtgärder behöver vidtas. Blodburna infektioner smittar inte via vanligt socialt umgänge.
Får en person med blodburen smitta vara med och laga mat?
Ja, matlagning innebär ingen smittrisk. Det är enbart vid tillbud som åtgärder behöver vidtas, vilket gäller oavsett om personen har en känd blodburen infektion eller inte. Med tillbud räknas exempelvis kontakt med blod genom stick- och skärskador eller blodstänk.
En person på boendet misstänks ha fått skabb. Vad ska göras?
Det är viktigt att en läkare har ställt diagnosen skabb innan behandling inleds, eftersom klådan kan ha andra orsaker som kräver annan behandling. I första hand bör man kontakta hälsocentralen för närmare råd, undersökning och behandling. Ibland kan även andra som varit i nära kontakt med en person med skabb behöva behandling.
En person på boendet har insjuknat i tuberkulos. Kan personalen ha blivit smittad?
Risken är liten. För att bli smittad av tuberkulos krävs i regel långvarig och nära kontakt, samt att den sjuke har tuberkulos i lungor eller luftvägar. Tuberkulos på annan plats i kroppen, dvs. utanför luftvägarna, är inte smittsam. Inte heller så kallad "latent" tuberkulos är smittsam. Patientens behandlande läkare bedömer smittsamheten, och om det behövs har läkaren ansvar att alla som kan ha smittats kallas till undersökning. Små barn med tuberkulos är mycket sällan smittsamma.
En person på boendet får behandling mot tuberkulos. Vilka restriktioner gäller för personen?
Det viktigaste är att personen följer läkarens förhållningsregler så att ingen annan blir smittad. En person med smittsam tuberkulos måste vara isolerad eller leva så att inga andra riskerar att bli smittade. Ofta innebär detta därför vård på sjukhus i början av behandlingen tills smittrisken bedöms ha försvunnit. Det är viktigt att personen tar sin medicin varje dag under hela behandlingstiden som ofta är många månader lång. Personer med icke-smittsam tuberkulos kan bo kvar på boendet utan risk för andra, men måste komma på planerade läkarbesök och följa läkarens förhållningsregler.
Behöver personerna som bor på boendet genomgå hälsoundersökning?
Nej, inte för att bo på boendet.
Hälsoundersökning av asylsökande är ett erbjudande, men det är önskvärt att alla, oavsett boendeform, nyttjar denna möjlighet. Det är i första hand för den asylsökandes egen skull som hälsoundersökningen görs.
Genom att följa enkla hygienrutiner och att uppmana och hjälpa den som eventuellt är sjuk att söka vård, så är risken att smitta sprids mycket liten – oavsett om hälsoundersökning är gjord eller inte.
Personalen bör uppmuntra och i möjligaste mån underlätta för de boende att genomgå hälsoundersökning.
Är en person skyldig att berätta för personalen om han eller hon har en smittsam sjukdom?
Nej.
Om en person på boendet blir sjuk, var ska hen vända sig?
Ring 1177 Vårdguiden som har öppet dygnet runt. Där får man sjukvårdsrådgivning och information om vilka mottagningar man kan kontakta för att få hjälp. Oftast kan man dagtid i första hand kontakta en hälsocentral. Vid livshotande eller akuta tillstånd ringer man 112.
Vad finns det för rekommendationer för livsmedelshanteringen på asylboende?
Regelverk för livsmedelshanteringen styrs av den lag som rör objektsburen smitta, Miljöbalken (1998:808). Därför handhas dessa frågor av kommunernas miljöförvaltningar. Allmänna råd om hur livsmedel bör hanteras finns i broschyren "Fem nycklar till säkrare mat" från WHO (Världshälsoorganisationen).
-
Hälsoundersökning
-
TBE (fästingburen hjärninflammation)
TBE är ännu relativt ovanligt i Kalmar län och en handfull personer bedöms varje år ha blivit smittade i länet. Genom att pricka in den sannolika smittorten på en karta framträder områden i länet där flera personer smittats. Vissa områden är mer utsatta än andra och risken kan förändras över tid. Under 2021 har 5–6 personer blivit smittade i länet och då i första hand i områden med tidigare kända fall.
Vaccinationsrekommendation 2022
Vaccination rekommenderas till den som rör sig mycket i skog och mark i Kalmar län, speciellt i de områden där det tidigare konstaterats TBE-smitta.
Smittskyddsläkarens rekommendationer för TBE-vaccination i Kalmar län 2022
Vaccinationsschema för utskrift
Karta över sannolik smittort för TBE-fall i Kalmar län 2005-2019
Aktuella länkar
Sjukdomsinformation om TBE (Folkhälsomyndigheten)
TBE (Internetmedicin)
Broschyr om fästingar med tips om hur man skyddar sig mot fästingbett
Hitta fästingen - Lära barn om fästingar (Scandtick)
Allmänheten hänvisas till 1177.se
Här finns kartor över riskområden för vissa län/regioner.
TBE - fästingburen hjärninflammation på 1177.se
Vaccination mot TBE på1177.se
-
Säsongsinfluensa 2021/2022
Här hittar du som är hälso- och sjukvårdspersonal all information kring vaccination mot säsongsinfluensa. Några rutiner är ändrade i år med anledning av pandemin. Nytt för i år är även att vacciantionerna registreras i MittVaccin.
Vaccinationsperiod
Den nationella vaccinationskampanjen startar den 9 november. Vaccinationer på särskilda boenden kan börja tidigare. De prioriterade grupperna (medicinska riskgrupper och vård- och omsorgspersonal) vaccineras under november månad. Från den 6 december och framåt kan övriga personer erbjudas vaccination.
Riktlinjer och rutiner
Riktlinje - Vaccination mot säsongsinfluensa (2021-10-15)
Riktlinje för vaccination vid behandling med antikoagulantia
Riktlinje för vaccination av personal inom vård och omsorg (2021-10-15)
Riktlinje för handläggning av patient med misstänkt eller verifierad influensa (2021-10-19)
Beställning av influensavaccin (påminnelse: kassera förra årets doser!)
Hälsodeklaration finns i MittVaccin.
Hälsodeklaration för utskrift: Svenska Engelska (översättning till arabiska kommer inom kort)
Mallar för generellt direktiv finns i Cosmic på platsen där övriga direktiv finns.
Generellt direktiv influensavaccination
Generellt direktiv influensavaccination Efluelda och Fluzone High Dose
Informationsmaterial
Informationsbrev har skickats ut till alla som är över 65 år i samband med att bokningen öppnar den 25 oktober.
Informationsblad till de som inte kan vaccineras pga nedsatt immunförsvar.
Affisch om vaccination mot säsongsinfluensan finns att ladda ner och sätta upp.
Relaterat
Se även information om pneumokockvaccination som med fördel kan göras i samband med vaccination mot säsongsinfluensa.
- Coronaviruset/covid-19
-
Skada med risk för blodsmitta
Arbetsgivarens ansvar
Arbetsgivaren ansvarar för att riskbedömning utförs, att det finns fungerande arbetsrutiner, adekvat skyddsutrustning och instruktioner samt att dessa ses över kontinuerligt. Det ska finnas en skriftlig åtgärdsplan för tillbud och skador. Åtgärderna ska repeteras regelbundet.
Arbetstagarens skyldigheter
All personal ska ha kunskap om vilka riskmoment som finns, vilken teknik som ska tillämpas och vilka åtgärder som ska vidtas vid stick-/skärskada samt exponering av blod på slemhinna eller på öppna sår. Kunskap behövs också om vilka åtgärder som ska vidtas vid tillbud som kunde orsakat skada med risk för blodburen smitta.
Alla skador och tillbud ska rapporteras
Det är arbetsgivaren som har ansvar för att lokala rutiner finns på varje arbetsplats. Arbetstagaren är skyldig att känna till och följa givna skyddsrutiner. Alla skador och tillbud ska rapporteras, anmälas, utredas och följas upp.
- Rutin för skada med risk för blodsmitta regionanst...
- Rutin för skada med risk för blodsmitta ej regiona...
- Riktlinje för utlämnande om uppgift om blodsmitta... Riktlinjen klargör vilken information som får lämnas ut från hälso- och sjukvårdpersonal till polis eller liknande aktörer i samband med skada med risk för blodsmitta samt den misstänkt smittförandes rättigheter och skyldigheter.
- Vaccination mot pneumokocker
-
Projekt Hepatit C
Brevutskick till patienter med hepatit C med information om nya behandlingsmöjligheter
Alla patienter med hepatit C ska numera erbjudas behandling för att begränsa sjuklighet och smittspridning. Det finns sedan ett par år tillbaka effektiv, enkel och biverkningsfri tablettbehandling. Många smittade känner dock inte till detta. Smittskyddsläkaren och Infektionskliniken i Kalmar kommer under 2019 att skicka ut ett gemensamt brev till alla personer i länet med tidigare anmäld hepatit C som inte har kontakt med infektionskliniken. I brevet informeras om de nya behandlingsmöjligheterna och personen uppmanas att kontakta sin hälsocentral eller Infektionsmottagningen i Kalmar för att ta prov för att se om infektionen kvarstår.
Provtagning
Provtagning utförs på hälsocentral eller infektionsmottagning enlig Rutin för provtagning Projekt Hepatit C. Svar går till läkare på Infektionsmottagningen. Om infektionen kvarstår kommer personen att kallas till Infektionsmottagningen i Kalmar för läkarbesök. Om infektionen läkt ut informerar infektionsläkare personen om detta.
Hepatit C lyder under smittskyddslagen
Hepatit C är en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen och all provtagning och behandling är därför kostnadsfri.
Smittskyddsläkarens lunchföreläsning om hepatit C (oktober 2018)
-
Kikhosta
Kikhosta
Symptom och smittsamhet
Kikhosta är en luftvägsinfektion som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Den sprids som droppsmitta i anslutning till hostattacker. Insjuknandet börjar ofta med lite feber, snuva och hosta. Hosta nattetid är vanligt. De två första veckorna av sjukdomen är svår att skilja från vanlig förkylning. Under dessa två veckor är dock smittsamheten som störst. När kikningarna kommer har smittsamheten börjat minska. Efter fyra veckor räknar man med att smittsamheten har upphört (sex veckor räknas vid kontakt med spädbarn). Inkubationstiden (tid från smitta till insjuknande) är 7-14 (som längst 21) dagar.
Barn i förskola/skola
Barn med kikhosta får lov att vistas i förskolan/skolan om deras allmäntillstånd tillåter det. Smittspridning har redan skett och en avstängning av sjuka barn hjälper föga. Barn som har mycket hosta med påverkat allmäntillstånd eller kräkningar bör vara hemma. När hostan inte är lika intensiv minskar också risken för att smitta fler personer, även om barnet fortfarande kan smitta.
Barn i förskola/skola som har nyfödda syskon hemma
Spädbarn under 6 månader kan bli allvarligt sjuka av kikhosta. De saknar skydd och föräldrarna bör därför aktivt försöka undvika att barnet smittas. Spädbarnen smittas oftast av föräldrar eller syskon. Vet man om att det går kikhosta så kan man som förälder vara mer observant på de första symtomen och snabbare få diagnos och behandling för sitt barn. Det är viktigt att uppge att barnet varit utsatt för kikhosta när man har kontakt med sjukvården, eftersom man inte rutinmässigt tar prov för kikhosta. Det går även flera andra typer av luftvägsinfektioner med hosta för närvarande, och det behövs oftast ett speciellt prov från näsan för att säkerställa diagnosen. Behandling som påbörjas tidigt efter symtomdebuten kan lindra och förkorta sjukdomsförloppet.
Gravida
Får man kikhosta när man är gravid riskerar man att smitta det nyfödda barnet efter förlossningen. Störst är risken om kvinnan har haft en långdragen hosta som inte har uppfattats som kikhosta. Vid diagnosticerad kikhosta efter vecka 27 i graviditeten tar en läkare ställning till om kvinnan och de som kommer att leva nära barnet bör behandlas med antibiotika. På detta vis kan det nyfödda barnet skyddas från att bli smittat.
Symptom hos spädbarn som motiverar provtagning för kikhosta
- Hosta utan andra symptom.
- Hosta med kikning, cyanos, kräkning, apné.
- Apné som enda symptom.
- Symptom (enligt ovan) som inte syns vid undersökningen men som föräldrarna berättar om.
Symptom hos barn och vuxna som motiverar provtagning
- Hosta hos äldre barn, ungdomar och vuxna, om de har nära kontakt med spädbarn.
- Hosta hos gravida kvinnor i slutet av graviditeten, under tredje trimestern.
- Om kikhosta misstänks bör spädbarnet få behandling tidigt, redan innan provsvaret kommit.
När ges antibiotika?
- Barn som är yngre än sex månader och har utsatts för kikhostesmitta behandlas med antibiotika i förebyggande syfte redan innan de har fått symtom. Om de får antibiotika tidigt kan det lindra symtomen eller förhindra att sjukdomen bryter ut.
- Barn mellan sex och tolv månader som har utsatts för kikhostesmitta behandlas med antibiotika när de har fått de första förkylningssymtomen (även om sjukdomen ännu inte är konstaterad). Det görs för att sjukdomen ska bli lindrigare. Om behandlingen dröjer mer än en vecka efter sjukdomens utbrott är det inte säkert att den hjälper.
- Den som är äldre än ett år och har kikhosta, och som inte kan undvika att träffa barn som är yngre än ett år brukar behandlas med antibiotika för att minska smittrisken.
- Hostmediciner brukar inte lindra besvären.
- Sammanfattningsvis är det i första hand små barn och kvinnor i sen graviditet som blir aktuella för behandling.
Vaccination
Kikhosta ingår i Sveriges allmänna barnvaccinationsprogram. De flesta förskolebarn är vaccinerade. Skydd mot allvarlig sjukdom uppnås efter den första dosen vaccin vid 2,5-3 månaders ålder. 80-90% skydd uppnås efter den tredje dosen vaccin. Immuniteten beräknas avta efter ca fem år. Immunitet efter naturlig infektion avtar över tid och kvarstår i ca 15 år. Både den som vaccinerats och den som har naturlig immunitet kan bli lindrigt sjuk och omedvetet sprida smitta.
Antalet fall av kikhosta bland förskolebarn har minskat kraftigt sedan vaccinationen infördes år 1996 men på senare år ser vi en ökning av antalet fall nationellt. Dagens småbarnsföräldrar är ofta ovaccinerade eftersom man gjorde ett uppehåll i kikhostevaccinationen under åren 1979-1996 (årtalen kan variera något runt om i landet).
Vaccination mot kikhosta av personal som vårdar spädbarn
Vaccination av småbarnsföräldrar
Vaccinationsschemat i dokumentet om vaccination av personal (se ovan) kan även tillämpas på (blivande) småbarnsföräldrar som önskar se över sitt skydd. I dagsläget (december 2018) rekommenderas inte att den gravida kvinnan vaccineras mot kikhosta eftersom det finns viss osäkerhet kring hur en vaccination påverkar effekten av framtida vaccinationer till barnet. Folkhälsomyndigheten håller dock på att se över denna rekommendation. Den blivande mamman rekommenderas istället att vaccinera sig så snart som möjligt efter förlossningen. Det är dock inte farligt att vaccinera under graviditet och önskar den blivande modern vaccineras görs det i så fall i graviditetsvecka 20-33. Amning är inget hinder för vaccination. Partnern bör vaccinera sig i god tid före förlossningen. Eventuella äldre syskon har i regel gott skydd genom det allmänna vaccinationsprogrammet och behöver inga extra doser. Andra personer (till exempel mor- och farföräldrar) i den närmaste familjen kring en gravid kvinna kan med fördel se över sitt vaccinationsskydd mot kikhosta. Vaccination kan utföras på hälsocentralen eller på infektionsmottagningen.
Kikhosta enligt smittskyddslagen
Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, och dessutom smittspårningspliktig. Även misstänkta fall (klinisk bild förenlig med diagnosen + epidemiologiskt samband) skall anmälas till smittskyddsläkaren. Behandlande läkare ansvarar för att försöka identifiera smittvägar (utföra smittspårning) och förhindra fortsatt smittspridning. Efterhör om det finns spädbarn eller höggravida i omgivningen! Smittspårningen kan leda till att antibiotikaprofylax behöver sättas in (se stycket ovan). Notera att Smittskydd och Vårdhygien aldrig ska stå som provsvarsmottagare, det är alltid en läkare på den enhet som ordineras provet alternativt utför provtagningen som är provsvarsmottagare.
Provtagning
I första hand rekommenderas PCR. Analysen heter "Bordetella pertussis PCR" i Cosmic. UTM (Flocked swab i UTM-medium). För nasofarynxpinnen horisontellt utmed näshålans botten mot bakre svalgväggen. Snurra pinnen långsamt, håll den kvar där en stund om möjligt, ta ut den och för ned pinnen i transportröret som innehåller flytande transportmedium. Pinnen bryts därefter av mot kanten av röret. Provet skickas till mikrobiologen i Kalmar och analysen utförs sedan i Växjö. Serologi är ett alternativ sent i sjukdomsförloppet.
Vid epidemiologiskt samband och typiska kliniska symptom behöver diagnosen inte bekräftas med provtagning. Observera dock att även dessa fall skall smittspåras och anmälas till smittskyddsläkaren.
Misstänkt kikhosta hos vårdpersonal (även städ- och kökspersonal inom sjukvården)
Kommer man i sitt arbete i kontakt med barn under ett år skall man utan dröjsmål kontakta sin närmaste chef om man har misstänkt eller bekräftad kikhosta. Han eller hon bör sedan rådgöra med vårdhygien/infektionsbakjour kring lämpliga åtgärder. I vissa fall kan det bli aktuellt med avstängning från arbetet och antibiotikabehandling. I sådana fall måste en individuell bedömning göras i samråd med vårdhygien/infektionsbakjour kring efter hur många dygn det är lämpligt att återvända till arbetet. Glöm inte att smittspåra exponerade patienter och personal vid bekräftade fall hos personalen.
Information från Folkhälsomyndigheten och InfPreg
- Sjukdomsinformation om kikhosta
- Rekommendation för att förebygga kikhosta hos småbarn
- Förebygga kikhosta hos spädbarn - Faktablad och bildspel
- InfPreg om kikhosta (sidan kommer att uppdateras i början av 2019)
-
Mässling
Mässling är en allvarlig sjukdom som smittar mycket lätt. Genomgången sjukdom eller två doser av mässlingsvaccinet ger ett effektivt skydd. Smittskyddsläkaren har sammanställt information kring mässling, Smittskyddsläkaren informerar om mässling (2018-01-09)
Vid misstänkt fall av mässling
För att undvika vidare smittspridning skall misstänkta fall av mässling inte sitta i väntrum utan hänvisas direkt till lämpligt undersöknings/isoleringsrum.
Personer som misstänker att de blivit smittade av mässling ska inte söka vård akut utan istället kontakta sjukvårdsrådgivningen 1177 på telefon för att kunna lotsas in i vården via lämpligt isoleringsrum. Detta för att förhindra vidare smittspridning.
Vid misstänkt fall av mässling kontaktar medicinskt ansvarig läkare infektionsjour och smittskyddsläkare informeras omgående.
Personalvaccination mot mässling
Personal inom Region Kalmar län med patientnära arbete erbjuds kostnadsfri vaccination. Närmaste chef inventerar immunitetsläget och kontaktar sedan Arbetsmiljö och hälsa för att planera hur vaccination ska ske.
Riktlinje mässlingsskydd personal
Hälsodeklaration avseende mässlingsimmunitet hos medarbetare inom LKL
Statistik över anmälningspliktiga sjukdomar
-
Smittskyddsläkarens årsrapport 2018
Statistiken baseras på inkomna anmälningar till smittskyddsläkaren i Kalmar län. Årsstatistiken hämtas från SmiNet i februari varje år. SmiNet är en föränderlig databas och siffrorna kan skilja sig jämfört med den nationella statistiken på Folkhälsomyndighetens webbsida.
- Campylobacter - Antalet fall är nu på lägre nivå än före utbrottet kopplat till svensk kyckling under 2016-2017.
- Cryptosporidium - Under åren 2016-2018 ses en tydlig ökning av antalet cryptosporidiuminfektioner, vilket framför allt beror på en förbättrad diagnostik. Utlandssmitta dominerar.
- EHEC - Under 2018 diagnosticerades 37 fall, vilket är en tydlig ökning förfört med tidigare år. De flesta fallen ingick i ett nationellt utbrott där en badsjö i länet utgjorde en av smittkällorna.
- Gonorré - Liksom nationellt så ses även en ökning av gonorré i Kalmar län. Toppnoteringen nåddes 2017 med 27 anmälda fall. Under 2018 anmäldes 24 fall. Inhemsk smitta dominerar.
- Grupp A-streptokocker, invasiva - Under 2018 anmäldes 16 fall vilket är på samma nivå som tidigare.
- Hepatit A - Under 2018 anmäldes ett fall av hepatit A och smittkällan utgjordes av frysta importerade jordgubbar.
- Hepatit B Under 2018 diagnosticerades 29 fall av hepatit B.
- Hepatit C Antalet diagnosticerade fall har minskat något under de tre senaste åren, under 2018 diagnosticerades 26 fall.
- Hiv Antal nyregistrerade fall i länet ligger fortsatt på en stabil nivå.
- Kikhosta - Under 2018 anmäldes 7 fall av kikhosta jämfört med 13 fall 2017 och 8 fall 2016.
- Klamydia I Kalmar län, precis som i övriga Sverige, ses en minskning av antalet fall. Det är fler kvinnor än män som provtar sig och som diagnosticeras.
- Legionella 2018 - Under 2018 anmäldes 8 fall av legionellainfektion varav de flesta är smittade i Sverige.
- Listeria - Liksom under de två senaste åren har endast ett fall av listeria anmälts under 2018.
- Meningokockinfektion, invasiv - Under 2018 anmäldes två fall av invasiv meningokockinfektion.
- Multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL, ESBL-CARBA,... - Generellt ses en minskning av antalet anmälda fall av multiresistenta bakterier under de senaste åren.
- Papegojsjuka - Under vintern 2018/2019 sågs en ökning av antalet fall av papegojsjuka, både i Kalmar län och nationellt.
- Pneumokockinfektion, invasiv - Under 2018 anmäldes 39 fall av invasiv pneumokocksjukdom jämfört med 37 fall 2017. Inga fall bland barn och unga under 35 år.
- Salmonella - Under de senaste tre åren har antalet anmälda fall av salmonellainfektion legat omkring 65 fall per år. Utlandssmitta dominerar.
- Syfilis Under 2018 diagnosticerades 3 fall i länet. Inhemsk smitta dominerar. Diagrammet på sidan 3 korrigerat 2019-07-08.
- TBE, fästingburen hjärninflammation - Under 2018 har en person smittats med TBE i Kalmar län. Dessutom kan en person ha smittats i länet eller på annan ort.
- Tuberkulos Under 2018 diagnosticerades två fall av smittsam tuberkulos.
- Vibrioinfektioner Den varma sommaren 2018 ledde till en stor ökning av antal fall av inhemsk vibrioinfektion.
- Viral meningoencefalit - Totalt anmäldes 12 fall av viral meningoencefalit under 2018, varav merparten enterovirusorsakade.