Glukoskontroll

Typ 2

Den första tiden bör man försöka mäta glukosvärden före samt 1½ timme efter varje måltid samt när man går och lägger sig. Föreslå också att man gör extra mätningar i samband med motion och efter intag av olika maträtter och mellanmål.

Berätta för patienten vad ett "normalt" P-glukos är. Under 6 mmol/l fastande och under 8 mmol/l dagtid. Berätta också att mätfelet vid mätning kan vara +/- 20%.

Ställ ett individuellt mål tillsammans med patienten. Om man har höga blodsockervärden vid debut gäller det ofta att komma ner under 10 mmol/l de första veckorna med eller utan farmakologisk behandling. På sikt (3-6 månader) bör dock typ 2-diabetiker försöka komma ner på "normala" blodsockervärden.

Kost- och tablettbehandling

Riskerna för hypoglykemier är oftast mycket små om patienten förskrivs Metformin, Glitazon , DPP4 bör främst fastevärden kontrolleras 1-2 ggr per vecka tills blodsockermålen uppnåtts.

Om patienten förskrivs en insulinfrisättare SU-lika preparat, bör förenklad dygnskurva 1-2 ggr per vecka tills blodsockermålen uppnåtts.

Inriktningen är i första hand att ha kontroll så att blodsockret inte sakta drar iväg men också att ha tillgång till blodsockerkontroller under speciella omständigheter.

När blodsockret ligger på önskade nivåer föreslås kontroll av en förenklad dygnskurva (före frukost, före middag och till natten) en gång per månad samt ett 2-3 dygn inför planerade återbesök.

Patienten bör också uppmanas kontrollera blodsocker i händelse av:

Infektion (främst magsjuka)KortisonbehandlingNär man mår dåligt

Tablett och NPH insulin

Patienter med hög insulinresistens har ofta ganska jämna blodsockervärden med en tendens att stiga över natten och ha höga fastevärden på morgonen. Dessa patienter behandlas ofta med en kombination av Metformin och NPH-insulin till natten. Riskerna för känningar är ofta mycket små. De brukar framförallt inträda i samband med fysisk aktivitet och samtidigt litet födointag.

Titrera upp med 2-4 E var tredje dag till fastevärden är acceptabla < 6-8 mmol/l
Kontrollera därefter 1-2 förenklade dygnskurvor (före frukost, före middag och till natten) för att se om det föreligger ett insulinbehov även dagtid

När blodsockret ligger på önskade nivåer föreslås kontroll av faste glukos någon gång per vecka samt en förenklad dygnskurva en gång per månad och 2-3 dygn inför planerade återbesök.

Patienten bör också uppmanas kontrollera blodsocker i händelse av:

Infektion (främst magsjuka)I samband med ovanligt kraftig fysisk ansträngningKortisonbehandlingNär man mår dåligtEventuellt inför bilkörning

Mixinsulin

Behandling med mixinsuliner fördelas i 2-3 doser/ dygn. Denna dosregim kan också passa en del äldre patienter med typ 1-diabetes.

Utvärdera effekten av insulinregimen genom en dygnskurva som består av värden: före frukost, 1-2 timmar efter frukost, före lunch, före middag och till kvällen.
När väl insulindosen ställts in är det lämpligt att kontrollera en förenklad dygnskurva (före frukost, före middag och till natten) varannan vecka eller en gång per månad beroende på hur svängigt blodsockret är.

Man bör undvika att göra en extra ordinationer i form av extra måltidsinsulin vid behov. Anledningen är att extrainsulin vid behov kraftigt ökar risken för låga blodsockervärden och farliga hypoglykemier.

Om man uppmäter ett blodsocker som är ovanligt högt och patienten mår bra kan det bero på att patienten ätit något ovanligt kolhydratrikt eller har infektion.
Extra värden kan det finnas anledning att kontrollera vid:

Infektion (främst magsjuka)I samband med ovanligt kraftig fysisk ansträngning Resor (speciellt över tidszoner)Kortisonbehandling När man mår dåligtInför längre bilkörning

Måltidsinsulin

Störst flexibilitet för patienten ges med möjlighet att anpassa doserna till sitt dagsprogram. Dock ger insulininjektioner subkutant en mycket trögare halveringstid än kroppens egen insulinfrisättning. I praktiken har det också visat sig att det är en stor fördel även för diabetiker med flerdosregim att sträva efter att äta regelbundet och oftast likvärdig mat på ungefär samma tider varje dag.

Patienterna behöver ha teoretisk kunskap vad som påverkar blodsockret ex. måltidens storlek och sammansättning, motion, stress, infektioner, läkemedel, mens, dygnsrytm etc.

Man bör testa före och 1½ timme efter måltider med olika sammansättning och storlek för att skaffa sig en känsla för hur olika maträtter kräver olika insulindoser. Värdet efter skall endast stiga marginellt.Om man behöver ta extra insulin för att få ner ett högt värde bör man fundera över hur mycket en E snabbinsulin sänker blodsockret på 3 timmar. (Hos en typ 1-diabetiker brukar det ofta vara 100/dygnsdosen)Genom att kontrollera på kvällen när man går och lägger sig och nästa morgon kan man komma underfund om man har rätt insulindos under natten.Genom att kontrollera före varje måltid under en normaldag kan man se om man successivt stiger eller sjunker under dagen för att kunna justera basinsulinet dagtid.

När man väl har uppnått detta är det väldigt individuellt hur ofta man behöver kontrollera sitt blodsocker. Men skall man ha målsättningen att uppnå HbA1c 52 mmol krävs oftast kontroller 3-4 ggr per dygn.

Tätare kontroller vid:

Infektion (främst magsjuka)I samband med ovanligt kraftig fysisk ansträngningNär man tvingats ta extra insulin eller haft en känning.Resor (speciellt över tidszoner) KortisonbehandlingNär man mår dåligtEventuellt inför längre bilkörning

En del patienter med extremt svängande blodsocker behöver kontrollera blodsockret inför varje insulindos och till natten.

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkra mottagningens blodsockerapparater för att uppnå kvalitetsmål utarbetade av EQUALIS för glukosmätningar.

Samtliga blodglukosmätare upphandlade i Kalmar län uppfyller gällande kvalitetskrav och är testade av SKUP.