Livsstilsåtgärder

Egenvård och självreflektion

Den egenvård patienten själv utför innebär att patientens egna insatser är helt avgörande för resultatet av vården. Patienterna har rätt att själva välja hur de skall leva med en kronisk sjukdom och vår uppgift är att tillhandahålla kunskaperna och verktygen.

Dagens diabetesvård bygger på en aktiv medverkan från patienten och att individen själv kan ta ett större ansvar för sin behandling vilket ställer stora krav på individen.

Regelbundenhet i vardagen är viktig för en god diabeteskontroll. Arbete förlagt till regelbundna tider är att föredra. Fritiden bör så långt som möjligt planeras så att måltider och fysisk aktivitet samordnas på ett naturligt sätt.

Checklista

Förslag på frågor:

Hur viktigt är hälsa för mig? Vad kan jag vinna på en förändring? Hur beslutsam är jag? Vilken vana orsakar mest problem? Vilken vana vill du absolut behålla?

Sätt upp ett mål.

Kost

Kosten bör vara individuellt anpassad och utgå från individens situation och specifika behov. En remiss till dietist kan vara behjälpligt för att ge individuella rekommendationer. Råden behöver eventuellt anpassas till behandlingsregim, den fysiska aktiviteten, ålder och baseras på vetenskapliga fakta. Förändringar bör göras stegvis.

Måltidsstruktur Fördela intaget så jämt som möjligt på 3 huvudmåltider och 1-3 mellanmål. Vid behandling med insulin och/eller insulinfrisättande preparat är det viktigt att anpassa måltidsordning till preparatens farmakologiska effekt alternativt anpassa valet av insulin efter individens måltidsstuktur.

Kostanamnes

Berätta vad du åt under hela dagen igår? Åt eller drack Du något under kvällen och natten? Åt du något mellan måltiderna?Använder du socker i kaffe eller te? Var gårdagen en vanlig dag?Dryck till + mellan målen?Skillnader mellan helg och vardag?Sötsaker/utrymmesmat?

Kostråd för vuxna

Första råd: undvika allt sött och snabba kolhydrater.

Söt dryck (inklusive juice)GodisKaffebröd och vitt bröd

Håll koll på:

Mängden och energiinnehållet för att hålla viktenKolhydratinnehållet för att ha koll på blodsockret

Måltiderna bör fördelas så jämnt som möjligt under dagen, helst tre huvudmål och några mellanmål, vilket ger bättre förutsättningar för god blodsocker kontroll. Hur många och stora mellanmål man behöver är individuellt och beroende på aktivitetsnivå.

Erbjud remiss till dietist.

Socker och sötningsmedel

Små mängder vanligt socker kan ingå i diabetesmaten. Utöver sötningsmedel till drycker finns inget större behov av särskilda så kallade diabetesprodukter. Vissa s.k. "osötade" och "light" produkter t.ex. sylt kan innehålla naturligt förekommande socker från den frukt produkten är gjord av.

Sötningsmedel som inte påverkar blodsockret är aspartam, sukralos, acesulfam K, natriumcyklamat och sackarin. Fruktos medför ett lägre blodsockersvar än socker men pga fruktos potentiella negativa effekt på blodlipider rekommenderas det inte som sötningsmedel för diabetiker.

Sockeralkoholer: Energigivande sötningsmedel som mest används i sötsaker, påverkar blodsockret. De vanligaste är: isomalt E 953, laktitol E 966, maltitol E 965, mannitol E 421, sorbitol E 420 och xylitol E 967

Fysisk aktivitet

Att minska stillasittandet, öka sin muskelmassa och förbättra sin kondition är några av hörnstenarna i behandlingen av diabetes. Fysisk aktivitet har ett antal gynnsamma fysiologiska effekter:

Ökat glukosupptag i samband med träningenÖkad insulinkänslighet genom uppreglering av antalet insulinreceptorer.Ökad basalmetabolism vilket underlättar viktnedgångSänker LDL-kolesterol och triglyceriderHöjer HDL-kolesterolSänker blodtrycket

Diabetes typ 1

Den fysiska aktiviteten bör planeras med blodglukosmätning både före och efter (och ibland under) aktivitetspasset. Lämpligt blodglukosintervall inför träningen är 6–15mmol/l. Om blodglukosnivån är över 15 mmol/l och/eller om ketos föreligger ska man inte träna, om blodglukosnivån är under 6 mmol/l ska man överväga äta före träningen

Generella rekommendationer för fysisk aktivitet vid typ 1:

Basaktivitet
Varje dag: Promenad, gå i trappor, trädgårdsarbete. Det är dessutom önskvärt att öka stående och gåendetid på arbetet och i hemmet.Kondition
3-5 dagar/vecka: Stavgång, jogging, träning, cykling, simning, skidåkning, motionsgymnastik, aerobics/dans, bollsporter, rodd. Styrka
2-3 dagar/vecka: Rörelse med kroppen som motstånd, gummiband, vikter, vikt/motståndsmaskin

Belastningen kan behöva sänkas vid näthinne-, njur- och hjärt-kärlkomplikationer samt autonom dysfunktion. Lättare övningar vid näthinne-, njur- eller hjärt-kärlkomplikationer.

Effekter av fysisk aktivitet

Hos patienter med typ 1-diabetes förändras blodglukosnivån under fysisk aktivitet till stor del beroende på insulinnivån i blodet. Härigenom är det viktigt att beakta vilken typ av insulin (snabb- eller mer långverkande) som patienten tagit samt tidsintervallet mellan insulininjektion och aktivitet. Blodglukosnivån sjunker vid hyperinsulinemi under den fysiska aktiviteten, om den senare är långvarig (mer än 30–60 minuter) eller intensiv, om mer än tre timmar gått sedan föregående måltid och om patienten inte äter extra före och under aktiviteten. Lägre blodglukosnivåer än normalt kan förekomma upp till 24 timmar efter ett träningspass. För att förebygga hypoglykemi efter fysisk aktivitet kan snabba kolhydrater intas under aktiviteten och mer långsamma kolhydrater efteråt. Blodglukosnivån kan däremot stiga vid hypoinsulinemi, mycket ansträngande motion eller vid intag av stora mängder kolhydrater före och under aktiviteten.

Diabetes typ 2

Patienter med typ 2-diabetes rekommenderas medelintensiv fysisk aktivitet. Exempel på lämpliga aktiviteter anpassat till individens allmänna fysiska kondition och livsstil. Ytterligare hälsoeffekter kan uppnås om detta kombineras med något intensivare träning 2–3 gånger per vecka. Fysisk aktivitet som syftar till viktnedgång ska kombineras med minskat kaloriintag.

Generella rekommendationer för fysisk aktivitet vid typ 2:

Basaktivitet
Varje dag: Promenad, gå i trappor, trädgårdsarbete. Öka stående och gåendetid på arbetet och i hemmet.Kondition
3-5 dagar/vecka: Stavgång, jogging, träning, cykling, simning, skidåkning, motionsgymnastik, aerobics/dans, bollsporter, roddStyrka
2-3 dagar/vecka: Rörelse med kroppen som motstånd, gummiband, vikter, vikt/motståndsmaskin

Belastningen kan behöva sänkas vid näthinne-, njur- och hjärt-kärlkomplikationer samt autonom dysfunktion. Lättare övningar vid näthinne-, njur- eller hjärt-kärlkomplikationer.

Alkohol

Det finns inte några medicinska skäl att avstå från måttligt bruk av alkohol vid diabetes. Hög alkoholförtäring vid samtidig behandling med antidiabetika ökar risken för hypoglykemi. Alkohol är energirikt och ett högt alkoholintag kan vara en bidragande orsak till övervikt och bukfetma

Riskbruk: 9 glas för kvinnor och 14 glas för män/vecka.

Berusningsdrickande innebär en konsumtion av: mer än 4 glas för kvinnor respektive 5 glas för män vid ett och samma tillfälle.

Med 1 glas menas:
Folköl 45 cl
Starköl/ Starkcider 33 cl
Vin15 cl
Starkvin 8 cl
Sprit 4 cl

AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test)

AUDIT är ett vedertaget instrument för identifiering av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion. Råd som kan ges till patienter som bör dra ner sin alkoholkonsumtion:

Att ta några vita veckor för att känna efter hur man mår.Försök hitta alternativ till att dricka.Att dricka långsamt eller ta varannan vatten.Kartlägg risksituationerna.Gör veckoregistrering med jämna mellanrum för att kartlägga konsumtionen.

Tobak

Fråga alltid om rökvanor!

Hos en rökande person med diabetes finns ingen annan enskild åtgärd som kan jämföras med ett framgångsrikt rökstopp. Rökning skadar blodkärl genom en rad mekanismer. Det är inte bara hjärtats kärl som försämras, skador kan uppstå i alla blodkärl. Minst 50% av rökande utvecklar KOL. Snusningens effekter på hälsan är betydligt sämre utforskade än rökningens. Man vet dock att nikotinet i snus försämrar cirkulationen och ökar stressen på hjärtat och insulinresistensen.

Erbjud kontakt med tobaksavvänjare på primärvårdens hälsocentraler samt informera om Sluta-röka-linjen. En icke rökare/snusare kan behöva få uppmärksamhet för att hålla motivationen uppe.

Checklista för frågor att ställa:

Det här att du röker/ snusar hur ser du på det? Vet du hur rökningen/snusningen påverkar din hälsa, får jag berätta? Hur länge har du rökt och/ eller snusat? Hur mycket röker/snusar du per dag? Har du tänkt på att sluta eller försökt sluta?

Stress

När kroppen är under stress frigörs och samverkar ett flertal stresshormoner så som adrenalin, kortison, glukagon och tillväxthormon. Dessa försämrar kroppens känslighet för insulin och får blodsockret att stiga.

Känslomässiga påfrestningar, i synnerhet om de är långvariga och intensiva, kan höja HbA1c markant. HbA1c värdet kan vara högre hos personer som har svåra familjesituationer, besvärliga förhållanden på arbetet eller långvariga psykiska problem som depression.

Överväg kontakt med beteendevetare, psykolog eller psykoterapeut för stresshantering.