Efterlevandestöd vid suicid

I ett försök att underlätta för dig som drabbats av en närståendes självmord har vi samlat information och resurser som vi tror kan vara hjälpsamma. Här finns också stödmaterial för dig som försöker stötta någon som varit med om ett suicid.

För dig som efterlevande

  • Vanliga reaktioner

    Känslor av skam, skuld och ilska

    Sorgen efter ett självmord skiljer sig från sorgen efter andra förluster i det att känslor av skam, skuld och ilska ofta är vanliga. Man kan känna vrede och besvikelse parallellt med sorg och saknad och det är komplicerat att hantera. Den som tar sitt liv lämnar sina närstående med obesvarade frågor som är svåra eller omöjliga att hitta egna svar på.

    Det är inte ovanligt att klandra sig själv för det som hänt eller tänka att man kunde gjort mer för att förhindra självmordet. Men det är alltid lätt att vara efterklok. Tecken på att den som nu är död planerade ett självmordsförsök är ofta svårtolkade i stunden och blir tydliga först i efterhand.

    Ibland kan man som efterlevande känna ett lugn och en lättnad eftersom man under lång tid levt med den närståendes psykiska smärta och personen nu slipper lida. Dessa känslor kan i sin tur leda till skuldkänslor över att man känner så. Det viktigaste att komma ihåg är att allt det du känner är en normal del av sorgeprocessen och alla känslor måste få tillåtas att komma.

    Allt känns overkligt

    Känslan av chock kan vara länge och upplevas på många olika sätt. Det kan kännas som om du förlorat förmågan att andas normalt - att du till exempel har tagit ett djupt andetag men sen inte kan andas ut igen. Kanske är du helt orkeslös och kan inte få ens de allra minsta vardagliga sysslor gjorda. Det är också vanligt att känna sig avtrubbad från det som händer runt omkring.

    Det kan vara svårt att acceptera att personen har dött och inte längre kommer att vara en del av ditt liv. Känslor av overklighet är ofta starka och du kan komma att tvivla på om det verkligen hänt under en längre tid. Insikten om förlusten och förståelsen av det som inträffat brukar komma gradvis och det ger möjlighet att successivt vänja sig vid den nya situationen.

    Fysiska reaktioner

    Det är inte ovanligt att sorgen tar sig fysiska uttryck, till exempel genom oro, återkommande huvudvärk eller orolig mage. Du kan känna dig fysiskt sjuk och utmattad, vara uppvarvad eller onormalt trött. Du kanske ständigt har beredskap för nya katastrofer, oroar dig för andra familjemedlemmar och närstående på ett överdrivet sätt eller har svårt att slappna av. Många i samma situation vittnar om koncentrations- och minnessvårigheter.

    Att uppleva svårigheter att sova och äta är vanligt och det kan vara lockande att försöka döva smärtan med alkohol eller andra substanser. Hur svårt det än kan kännas att försöka ta sig an vardagen är det oerhört viktigt att försöka behålla en normal dygnsrytm, vara snäll mot sig själv och ta hand om sin kropp genom goda levnadsvanor. Sömnen är helt nödvändig för att orka bearbeta det som hänt. Vid akuta sömnproblem kan tillfällig medicinering med exempelvis insomningstablett vara värdefullt.

    Det är viktigt att, i den mån det är möjligt, fortsätta vara kvar i sina vanliga sammanhang. Sjukskrivning är av den anledningen ofta inte hjälpsamt eftersom det innebär att du blir bortkopplad från ett viktigt sammanhang. Fortsätt därför att gå till jobbet, sjunga i kören, träffa vänner och göra sådant som du tycker om.

    Du kan känna dig ensam och bortvald

    Hur mycket du än försöker förstå vad som hänt, kan det upplevas som om du valts bort och att din kärlek och omsorg ignorerats av den som dött. Särskilt om du under en längre tid försökt stötta personen igenom sin psykiska sjukdom eller ohälsa.

    Det är inte ovanligt att personer i din närhet drar sig undan av rädsla att säga eller göra fel saker. Det kan göra att du kan känna dig avvisad och ensam i din sorg.

    I avsnittet För dig som vill hjälpa en närstående finns konkreta tips på hur någon som står dig nära kan vara ett stöd och våga prata om det som hänt.

    Psykisk ohälsa och egna suicidtankar

    Kanske har du själv kämpat med psykiska besvär eller har en extra sårbarhet som medför högre risk att drabbas av komplikationer. Oavsett tidigare erfarenheter bör alla som drabbas av sorg efter självmord vara uppmärksamma på besvär som kan kräva professionell hjälp. Du kan till exempel vända dig till elevhälsan, företagshälsovården eller din hälsocentral. Din samordnare för uppföljande efterlevandestöd är en bra första ingång.

    Vänta inte utan sök hjälp direkt. Det finns hjälp att få!

    Hjälp vid psykisk ohälsa (1177)

    Om du har självmordstankar (1177)

    Självmordslinjen 90101

    Jourhavande medmänniska

    BRIS 116 111

  • Att prata med barn

    Berätta som det är

    Din första instinkt är troligtvis att vilja skydda barnet från vetskapen om vad som har hänt och erbjuda en alternativ förklaring till varför personen har dött. Dock kan även små barn höra konversationer, uppfatta besök från främlingar och polis eller på olika sätt känna av att någonting händer. Det är bättre att barn får höra sanningen från personer som står dem nära, som kan berätta vad som har hänt på ett tryggt och kärleksfullt sätt. Om de inte får ta del av sanningen kan de skuldbelägga sig själva och forma egna förklaringar som inte sällan är värre än verkligheten. När vuxna inte är sanningsenliga finns också en risk att barn känner sig uteslutna ur de sörjandes gemenskap och att de förlorar en del av sin tillit till vuxenvärlden.

    Förklara att det inte är barnets fel

    Genom att berätta vad som har hänt får du också en möjlighet att besvara deras frågor utifrån deras ålder och mognad och säkerställa att de har förstått vad som har sagts. Det är också en chans att försäkra dem om att det som hänt inte var deras fel. Försök förmedla att ett självmord aldrig handlar om att andra personer har gjort fel och berätta om kopplingen mellan sjukdom och självmord. Ta gärna hjälp av böcker för barn och unga som handlar om död och sorg och av andras erfarenheter.

    Det bästa är om en förälder eller vårdnadshavare berättar för barnet men om inte det är möjligt bör det vara en vuxen som de litar på och känner förtroende för.

    För mer information om hur du kan stötta ett barn efter självmord, läs kapitel 6 i broschyren Sorgen efter den som inte orkade leva ("Att förstå och stötta barn och unga som har sorg").

    Vad barn kan känna

    Det är viktigt att uppmuntra ett barn som drabbats av en närståendes suicid att berätta vad de känner. I det här dokumentet finner du exempel på vanliga känslor hos barn i samband med ett självmord. 

    Om du redan gett en annan version

    Du kan ändra din berättelse, även om du redan gett barnet en annan förklaring till personens bortgång. Det kan vara svårt att berätta som det är och tänka att det är bättre att vänta tills barnet är äldre, men det är alltid bättre att berätta sanningen. 

    Såhär skulle du kunna säga om du vill berätta mer om vad som hände:

    "Du vet att jag berättade för dig att din pappa var med om en olycka och att det var så han dog. Nu har jag tänkt på det här och jag skulle vilja berätta lite mer om hur han dog. När det hände så visste jag inte riktigt vad jag skulle säga, det var en sån chock. Nu skulle jag vilja berätta vad som verkligen hände den där dagen..."

  • Hjälp med det praktiska

    Socialtjänsten

    Om du har behov av praktiskt stöd i vardagen och inte har någon närstående som kan hjälp dig, kan du alltid ansöka om stöd hos socialtjänsten i din kommun. Socialtjänsten gör då en behovsprövning för att utreda om du har rätt till stödet. 

    Sanering

    Ingen som har varit med om en närståendes suicid ska själv behöva sanera efter det inträffade. Finns behov av sanering i samband med suicid rekommenderas att omgående kontakta en saneringsfirma. Många av företagen som verkar i Kalmar län har jour och kan kontaktas även utanför kontorstid. För hjälp med kostnader som uppstått i samband med sanering, kontakta i första hand din hemförsäkring. 

    Om du saknar hemförsäkring eller det inte täcks på annat sätt och det saknas ekonomiska medel för att finansiera saneringen, kan du ansöka om ekonomisk hjälp hos kommunens socialtjänst som då gör en behovsprövning. 

    Begravningsbyrå

    Veckorna efter självmordet är chockartade och det är lätt att känna sig handlingsförlamad och överväldigad av alla praktiska frågor som måste hanteras. Vad händer nu? Vem ska betala räkningarna? Vad händer med pengarna på kontot? Hur avslutar jag abonnemangen? 

    I detta kan en begravningsbyrå vara ett stort stöd då de ofta har bra checklistor till hjälp och svar på många av de praktiska frågorna. Det kan alltså vara hjälpsamt att kontakta en begravningsbyrå i ett tidigt skede. 

    Efterlevandeguiden

    Efterlevandeguiden är ett samarbete mellan Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för att underlätta för dig som förlorat någon. På deras webbsida finns också bra checklistor och svar på vanliga frågor som uppkommer när någon nära har gått bort. 

  • Viktiga nummer

    Efterlevandestöd via din hälsocentral

    Om du inte redan fått kontakt med den hälsocentral där du är listad, har du rätt att få stöd därifrån. Kontakta Region Kalmar läns växel (0480-84 000) för att få kontaktuppgifter till aktuell basenhetschef. Hen utser en medarbetare som håller kontakten med dig och samordnar efterlevandestödet.

    SPES

    Via SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd) finns stödlinje, chatt och möjlighet att komma i kontakt med andra som varit med om en närståendes självmord. 

    Andra viktiga nummer

    Polisens utredare grova brott: Kontaktuppgifter fås via polisens växel (114 14)
    För information om insatsen på skadeplats: Kontakta ambulanschef i aktuell länsdel via Region Kalmar läns växel (0480-84 000) 

    Kontakt med bårhus: Kalmar, Oskarshamn och Västervik

För dig som ger stöd i din yrkesroll

  • Samordnare primärvård

    Att vara samordnare för det uppföljande efterlevandestödet i primärvård är att verkligen få vara med och göra skillnad för en annan människa. Som stöd i ditt viktiga arbete finns denna rutin och checklista framtagen.

    Du kan också hänvisa den efterlevande till den här sidan, där bland annat broschyrer, litteraturtips och annan viktig information för den som är efterlevande finns samlat.

  • Samordnare förskola/skola

    Att vara samordnare för det uppföljande efterlevandestödet i förskola och skola är att verkligen få vara med och göra skillnad för ett barn eller ungdom. Som stöd i ditt viktiga arbete finns denna rutin och checklista framtagen.

För dig som vill hjälpa en närstående

  • Hjälpsamma tips och stöd

    Att förlora någon i självmord är en av de svåraste och mest ensamma händelser en människa kan gå igenom. Alla förluster ger upphov till starka känslor men de som drabbas av ett självmord har mer intensiva känslor av skam och skuld jämfört med personer som förlorat en närstående på annat sätt. Att självmordet många gånger är plötsligt och oväntat gör det än svårare och mer chockartat.

    Forskning visar att de som drabbas av en närståendes självmord får mindre stöd från vänner och familj än personer som förlorat någon av andra dödsorsaker. Detta leder till att man som efterlevande ofta känner sig väldigt ensam i sin sorg och löper högre risk att själv utveckla psykiska besvär och suicidtankar.

    Vad kan jag säga eller göra?

    De flesta av oss tycker att det är jobbigt och svårt att prata om döden eller känner sig obekväm nära någon som sörjer. Även de som står oss allra närmast. Vi är rädda för att säga fel saker, att göra situationen värre. Vi tänker att det är bättre att låta de drabbade sörja ifred, att de kommer höra av sig när de är redo.

    Problemet är att många inte orkar höra av sig eller be om hjälp – trots att det ofta är precis vad man behöver. Därför är det viktigt att du som närstående gör precis tvärtom, nämligen tar kontakt. Utgå inte från att efterlevande får hjälp och stöd av någon annan. Det är heller aldrig för sent att hjälpa någon. Efterlevande lever med sorgen under veckor, månader och år.

    Tips till dig som vill stötta

    Ring och föreslå att ni ska ta en promenad, att du finns där om hen vill prata eller bara vill ha någon att hålla om. Om du försöker höra av dig och personen inte återkopplar är det viktigt att du inte tar det personligt eller slutar försöka. Säg att du inte förväntar dig att de ska höra av sig men att du ändå vill visa att du finns där om de behöver dig.

    Precis som personer sörjer på olika sätt, kan man föredra olika sätt att kommunicera efter ett dödsfall. En del tycker att ett sms eller meddelande är lättare att hantera än ett telefonsamtal. Någon uppskattar ett oväntat besök medan andra tycker det är besvärande. Det kan vara värt att fråga den efterlevande vad hen föredrar.

    Var en aktiv lyssnare och ge personen möjlighet att öppna upp om hen vill. Lyssna och försök inte erbjuda "lösningar" på situationen. Många tror, felaktigt, att den som förlorat någon inte vill nämna personen vid namn eller prata om minnen man delar. Att låta bli att prata om den som suiciderat kan tvärtom uppfattas som om personen "dör en andra gång" eftersom att undvika att prata om hen blir som om personen aldrig funnits. Du kan istället ställa aktiva frågor såsom: "Berätta om ett fint minne du har med [personens namn]"eller "Berätta om ett tillfälle när [personens namn] verkligen fick dig att skratta".

    Fler tips och råd

    Så stöttar du någon i kris (Röda Korset)

    Finding the Words (Support After Suicide Partnership)

Rutin för efterlevandestöd vid suicid i Kalmar län

  • Länsövergripande rutin för efterlevandestöd vid suicid

    Kommer inom kort! (under framtagande våren 2022)

  • Flödesscheman

    Kommer inom kort! (under framtagande våren 2022)

    Akut skede (närmsta 24 timmarna)

    Uppföljande skede - VUXNA

    Uppföljande skede - BARN/UNGA

Här finns stöd och hjälp

Broschyrer och litteraturtips