Regionen vill medfinansiera trafikplats

Regionens åtagande på 40 miljoner kronor villkoras dock med att investeringen också ska finnas med i den nationella transportplanen som regeringens ska besluta om under våren.

Totalt beräknas en ny trafikplats kosta 120 miljoner. Tidigare har Nybro kommun sagt sig beredd till en medfinansiering på 40 miljoner och med regionens löfte i den regionala transportplanen som antogs av regionala utvecklingsnämnden på onsdagen behöver staten endast bidra med 40 miljoner kronor.

Medfinansieringen av Trafikplats Glasporten är den enda större förändring i planen efter remissomgången.

Totalt omfattar transportplanen drygt 1,1 miljarder som ska fördelas under perioden 2022-2033, i genomsnitt 94 miljoner om året.

Den regionala transportplanen omfattar investeringar på det regionala vägnätet förutom E22, riksvägarna 25 och 40. Dessa tre vägar och järnvägarna i Kalmar län ingår i den nationella transportplanen som Trafikverket tar fram. Men regionen kan medfinansiera det man anser är angelägna projekt. Förutom Trafikplats Glasporten avsätts därför totalt 100 miljoner till medfinansiering av mötesspår i Rockneby för Stångådalsbanan och stationsbyggnad i Emmaboda på Kust till kustbanan.

I den regionala planen är utgångspunkten att prioritera åtgärder som stödjer länets utvecklings- och tillväxtpotential. Det handlar om att stärka länets tillväxtmotorer och regionala kärnor och att skapa förutsättningar för en hållbar regionförstoring med större och mer robusta arbetsmarknadsregioner.

Tre vägar står i fokus i planen:

• riksväg 23. På avsnittet Målilla-Hultsfred kommer trafiksäkerheten att höjas bland annat genom mittseparering under 2022-2023. Den totala kostnaden beräknas till 196 miljoner kronor. I planförslaget är 91 miljoner avsatt, resten är redan nedlagda kostnader och sam- eller medfinansiering,
• länsväg 136 på Öland. Det gäller tre vägavsnitt, dels Isgärde-Rälla och genom Rälla, dels Ekerum-Borgholm. Genom Rälla planeras för byggstart 2022, Isgärde-Rälla 2024 och Ekerum-Borgholm 2026. I planen finns 168 miljoner avsatta,
• riksväg 37/47. Mellan Årshult och Oskarshamn finns brister i trafiksäkerheten främst beroende på att det inte finns mötesseparering och brister i sidoområdena. Arbetena som är tänkta att delas upp i två etapper – Århult-Bockara med start 2027 och Bockara-Oskarshamn med start 2031 – beräknas kosta totalt 621 miljoner kronor och leda fram till en mötesfri 100-väg. I planen fram till 2033 finns 403 miljoner avsatta.

220 miljoner går till mindre investeringar i form av trafiksäkerhetsåtgärder av olika slag, kollektivtrafikåtgärder, cykelvägar och stationer för expressbussar med ett stopp i varje kommun längs E22.

106 miljoner viks till cykelvägar i kommunerna, enskilda vägar och för åtgärder och driftstöd till Kalmar/Öland Airport.

Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna ville lyfta in väg 35 Överum-Ulvsdal i planen. Dels genom en skrivning om att det snarast genomförs en åtgärdsvalsstudie för vägsträckan så att den kan bli en prioriterad satsning i nästa regionala transportplan, för perioden 2026–2037. Dels ville man att det i den regionala transportplanen skulle framgå att vägsträckan skulle kunna bli aktuell redan i planen 2022-2033 om det skulle bli en utökning av den ekonomiska ramen.

Yrkandet röstades ned med siffrorna 7-4.

Den regionala trafikplanen går nu vidare till regeringen som fastställer de ekonomiska ramarna. Region Kalmar län kan sedan göra den slutliga justeringen av planen innan den fastställs av regionfullmäktige under våren.

Kulturbudgeten på 94 miljoner fördelad

Regionala utvecklingsnämnden fördelade på onsdagen 94,4 miljoner kronor, varav 37,7 miljoner i statliga medel från Statens kulturråd, till 21 kulturorganisationer i länet när kulturbudgeten för 2022 klubbades.

Staten utökar sitt anslag för att regionen ska få bättre ekonomiska förutsättningar för att bidra till att de nationella kulturpolitiska målen uppnås. Utöver det har också två miljoner tillförts efter framställan från regionen. Dessa pengar går till filmkulturell verksamhet, litteratur och läsfrämjande verksamhet samt bild och formkonst.

Det regionala anslaget räknas upp med 2,6 procent. Utöver det fördelas 500 000 kronor till Filmregion Sydost och 100 000 till Kalmar läns hembygdsförbund i utökat verksamhetsbidrag.

De institutioner och verksamheter som får mest i anslag ur kulturbudgeten är:

• Byteatern Kalmar länsteater 19,7 miljoner,
• Kalmar läns museum 19,3 miljoner,
• Kalmar läns musikstiftelse 19,2 miljoner,
• Kalmar konstmuseum 9,3 miljoner,
• Regional biblioteksutveckling 6,1 miljoner.

Sverigedemokraterna ville minska Byteaterns anslag med fyra miljoner kronor och föra över dem till Kalmar län hembygdsförbund, något som röstades ned.

Besöksnäringsstrategi 2030 Kalmar län

Regionala utvecklingsnämnden godkände samrådsredogörelse för Besöksnäringsstrategi 2030 Kalmar län samt föreslår att regionfullmäktige antar Besöksnäringsstrategi 2030 Kalmar län, som ska gälla till och med den 31 december 2030.

Samrådet har bland annat lett till en tydligare skrivning i texten kring att skapa tillgänglighet utefter olika människors behov. Texten har därför kompletterats med att barnperspektivet, digitalisering och anpassning för personer med funktionsnedsättning kommer att följas upp som horisontella dimensioner av arbetet med besöksnäringen i Kalmar län.

Besöksnäringsstrategi 2030 Kalmar län syftar till att utveckla näringen på ett hållbart och långsiktigt sätt med visionen att bli en året runt destination. En vidareutveckling av en balanserad turism innebär inte enbart inkomst utan skapar även attraktion som leder till ökad inflyttning och en välmående befolkning.

Kalmar län är en av Sveriges största turismregioner med en stor och växande besöksnäring som bygger på länets höga natur- och kulturvärden. I nuläget är det sommarmånaderna som generar flest besökare, där ligger Kalmar län på en fjärde plats i Sverige efter storstadsområdena.

Besöksnäringsstrategin ska: 

• skapa samsyn hos besöksnäring och dess främjare och andra berörda aktörer runt omvärldsförändringar, strategiska vägval, möjligheter och hot framöver,
• samla besöksnäring och dess främjare runt en gemensam inriktning för framtiden, 
• ge stöd i beslutsfattandet och det dagliga arbetet på den regionala nivån som ska leda arbetet framåt.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna hade ett gemensamt yrkande om flera ändringar i strategin. Bland annat handlade det om att lyfta in resandet med husbil och folkhögskolorna som aktör för utbildningar riktade mot besöksnäringen i dokumentet, men också om att ta bort referenser till höghastighetståg och Greta. Dessa röstades dock ned av majoriteten med siffrorna 7-4.