Kustpilen tåg på väg i snöigt landskap
Pressmeddelande 2021-01-20

Järnvägen avgörande för regional utveckling

Utvecklingen av den regionala järnvägstrafiken på Stångådalsbanan, Tjustbanan men även Kust till Kust-banan är avgörande frågor för den regionala utvecklingen.

Det slås fast i ett yttrande över Trafikverkets inriktningsunderlag inför den kommande infrastrukturplaneringen, som regionala utvecklingsnämnden antog på onsdagen. Inriktningsbeslutet är första steget mot en ny nationell plan för perioden från 2022, antingen till 2033 eller 2037. Nästa steg blir den infrastrukturproposition som regeringen kommer att lägga under våren.

I det yttrande som också kommer att behandlas av kollektivtrafiknämnden på torsdagen lyfts främst behovet av olika satsningar på Stångådalsbanan och Tjustbanan fram. För utvecklingen i Kalmar län är kortare restider nyckeln till att minska antalet lokala arbetsmarknadsregioner och därmed öka möjligheterna till pendling mellan hem och jobb.

Region Kalmar län vill se en rejäl allmän upprustning av banorna, en elektrifiering, ett utvecklingsprojekt för att hitta nya lösningar när det gäller elektrifiering och att signalsystemet ERTMS finns på plats senast 2025 på Stångådalsbanan och Tjustbanan.

Det senare är helt nödvändigt för att i fortsättningen kunna köra tåg från Kalmar ända fram till Linköpings central då nuvarande system på Stångådalsbanan och Tjustbanan inte är kompatibelt med det system som kommer att installeras på södra stambanan. Till yttermera visso kommer de tåg regionen handlat upp för trafiken och som kommer att komma i drift 2025 att kräva ERTMS.

I yttrandet pekas också på att både Stångådalsbanan och Kust till kust-banan Kalmar-Göteborg måste ha rimliga anslutningar i Linköping och Alvesta till en framtida stambana med höghastighetståg.

I yttrandet efterlyses mer pengar till investeringar både i den nationella som regionala planen och en annan fördelning av medel över landet. Regionen vill se en satsning på de områden med störst behov av investeringar, exempelvis påverkar den låga medelstilldelning utbyggnaden av det regionala vägnätet.

Andra delar som tas upp i yttrandet är

  • BusRapidTransit-trafik, så kallad BRT, som innebär busstrafik enligt järnvägsmodell. Visionen är BRT-trafik från Karlskrona till Norrköping med ett begränsat antal stationer längs vägen.
  • Andra lösningar än generella hastighetssänkningar måste hittas för att hantera trafiksäkerhetsrisker, exempelvis variabla hastighetsskyltar och viltstängsel. I länet bedömer Trafikverket att trafiksäkerhetsrisken på nuvarande 90-vägar är så stor att en hastighetssänkning till 80 km i timmen väntar i stort sett alla berörda vägar. Något som kan få stora konsekvenser för tillgängligheten i länet.
  • Kostnadsfördyringar på planerade och beslutade infrastrukturprojekt måste ses över.

Yttrandet går vidare till regionstyrelsens arbetsutskott som sammanträder nästa vecka. Remisstiden går ut 29 januari.

Den fortsatta vägen till en ny nationell infrastrukturplan är att regeringen lägger en proposition om infrastrukturen under våren som riksdagen får ta ställning till. Därefter ges direktiv till Trafikverket om åtgärdsplanering innan en ny nationell plan kan beslutas 2022.

6,5 miljoner till glas- och turismprojekt

Två projekt beviljades sammanlagt drygt 6,5 miljoner kronor ur så kallade 1:1-medel vid nämndens sammanträde.

  • Projektet The Glass Factory 2.0 får drygt tre miljoner för att säkra och tillgängliggöra The Glass Factorys konstglassamling som i dag ligger nedpackad och orörd sedan den köptes in av Emmaboda kommun 2009-2010. Den unika samlingen är en av Sveriges största och består av omkring 50 000 glasföremål, formgivna av ett 50-tal konstnärer på bruken i Kosta, Åfors, Johansfors och Boda glasbruk. Till samlingen hör också ett pappersarkiv med skisser, planscher och ritningar. Projektet ska säkra föremålssamlingen och pappersarkivet. Till exempel ska samlingen digitaliseras. Därefter kan den göras tillgänglig för allmänhet, formgivare, historiker, utbildning och forskning.
  • Projektet Internationell marknadsföring av besöksnäringen i Kalmar län beviljas drygt 3,5 miljoner. Det treåriga projektet sker i samverkan mellan Region Kalmar län och kommunerna. Den tillväxtmöjlighet inom besöksnäringen som finns i Kalmar län är utländsk turism. 2020 sjönk de internationella gästnätterna i Kalmar län med 70-80 procent på grund av pandemin. Utmaningen är att vända siffrorna uppåt igen och öka antalet utländska besökare/gästnätter hållbart. Marknadsföringen koncentreras kring prioriterade teman och de starka destinationerna Vimmerby, Västervik, Glasriket, Öland och Kalmar, som var och en också går in med högre insats i projektet. Beslutet förutsätter att kommunerna ställer upp med sin del av finansieringen.

Fler till Kalmar län

Region Kalmar län och länets tolv kommuner samverkar för att få fler att flytta till länet. Inledningsvis genom lanserandet av en ny gemensam webbplats och en länsövergripande undersökning av motiv och upplevelser hos de invånare som flyttat in till länet mellan 2017-2020. För fortsatta gemensamma aktiviteter i arbetet tas nu en tvåårig handlingsplan med budget fram som sedan ska uppdateras årligen. Det framgick av en information vid regionala utvecklingsnämnsens sammanträde.

Södra Ölands odlingslandskap

En annan informationspunkt handlade om den svenska världsarvsstrategin. Just nu pågår arbetet med en nationell handlingsplan med fokus på Agenda 2030 och en tydligare kommunikation kring världsarv. Visionen ät ”Världsarven visar vägen till en hållbar och fredlig värld.” I Kalmar län ligger ett av Sveriges största världsarv – Södra Ölands odlingslandskap. I detta ingår byarna, åkrarna, Stora alvaret och sjömarkerna. Nämnden fick information om det pågående arbetet med Södra Ölands odlingslandskap.

Uppdaterad 20 januari 2021 Lämna synpunkter på innehållet