Trafik på mittseparerad väg.
Pressmeddelande 2022-08-24

1,1 miljarder i regional transportplan

Regionala utvecklingsnämnden godkände för sin del på onsdagen en justerad regional transportplan för perioden 2022-2033.

Den enda skillnaden mot i våras är att det inte längre behövs någon regional medfinansiering när det gäller ombyggnad av väg 25 vid Glasporten i Nybro då denna investering har lyfts in i den nationella planen av regeringen.

De pengar som var avsatt för detta ändamål går nu till investeringen på väg 37/47 Århult-Oskarshamn.

Transportplanen på drygt 1,1 miljarder perioden 2022-2033 omfattar investeringar på det regionala vägnätet förutom E22, riksvägarna 25 och 40. Dessa tre vägar och järnvägarna i Kalmar län ingår i den nationella transportplanen.

I den regionala planen är utgångspunkten att prioritera åtgärder som stödjer länets utvecklings- och tillväxtpotential. Det handlar om att stärka länets tillväxtmotorer och regionala kärnor och att skapa förutsättningar för en hållbar regionförstoring med större och mer robusta arbetsmarknadsregioner.

Tre vägar står i fokus i planen:

  • Riksväg 23. På avsnittet Målilla-Hultsfred kommer trafiksäkerheten att höjas bland annat genom mittseparering under 2022-2023. Den totala kostnaden beräknas till 196 miljoner kronor. I planförslaget är 91 miljoner avsatt, resten är redan nedlagda kostnader och sam- eller medfinansiering.
  • Länsväg 136 på Öland. Det gäller tre vägavsnitt, dels Isgärde-Rälla och genom Rälla, dels Ekerum-Borgholm. Genom Rälla planeras för byggstart 2022, Isgärde-Rälla 2024 och Ekerum-Borgholm 2026. I planen finns 168 miljoner avsatta.
  • Riksväg 37/47. Mellan Årshult och Oskarshamn finns brister i trafiksäkerheten främst beroende på att det inte finns mötesseparering och brister i sidoområdena. Arbetena som är tänkta att delas upp i två etapper – Århult-Bockara med start 2027 och Bockara-Oskarshamn med start 2031 – beräknas kosta totalt 621 miljoner kronor och leda fram till en mötesfri 100-väg. I planen fram till 2033 finns 427 miljoner avsatta.

220 miljoner går till mindre investeringar i form av trafiksäkerhetsåtgärder av olika slag, kollektivtrafikåtgärder, cykelvägar och stationer för expressbussar med ett stopp i varje kommun längs E22.

106 miljoner viks till cykelvägar i kommunerna, enskilda vägar och för åtgärder och driftstöd till Kalmar/Öland Airport.

Region Kalmar län är också beredd att medfinansiera mötesspår Kalmar-Blomstermåla på Stångådalsbanan och en stationsombyggnad i

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ville ha en skrivning om att väg 35 Överum-Ulvsdal ska göra planeringsmogen genom att de snarast genomförs en åtgärdsvalsstudie för vägsträckan så att den kan bli en prioriterad satsning i nästa regionala transportplan, för perioden 2026–2037.

Yrkandet röstades ned med siffrorna 6-4, SD-ledamoten avstod från att rösta.

Emmaboda på Kust till kustbanan. Totalt 100 miljoner för båda projekten.

Den regionala trafikplanen går nu vidare till regionfullmäktige för fastställelse.

Vill ha variabel hastighet

Region Kalmar län ställer sig i ett yttrande positiv till hastigheten på väg 23 Målilla-Hultsfred höjs till 100 km/h i timmen när ombyggnaden är klar.

Men samtidigt efterlyses alternativ till generella hastighetsbegränsningar på längre sträckor av väg 23 där hastigheten sänkts till 80 km/h. Det skulle exempelvis vara variabel hastighet som skulle förkorta restiderna på landsbygden.

Plan för fossilbränslefri region uppdaterad

Regionala utvecklingsnämnden behandlade på onsdagen en uppdaterad version av ”Fossilbränslefri region 2030” med strategier, mål och handlingsprogram 2023-2025.

”Fossilbränslefri region 2030” rör Kalmar län och omfattar i första hand energi- och klimatpåverkan från energiförsörjning, transporter och arbetsmaskiner i länet. 

Total omfattar handlingsprogrammet sex olika målområden med delmål och olika aktiviteter för att nå dessa. Det handlar om fossilbränslefri produktion, fossilbränslefri energianvändning, effektiv energianvändning, växande näringsliv för hållbar utveckling, kunskap, medvetenhet och hållbar konsumtion och resurser, underlag och arbetssätt.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ville ha ett delmål om att den första kommersiella elflyglinjen ska ha startat vid Kalmar Öland Airport 2030 och att en strategi för att bygga fler av regionens fastigheter i trä ska tas fram. De tre partierna ville också ha in en skrivning om behovet av planeringsbar elproduktion i programmet. Något som röstades ned med siffrorna 6-5. I en protokollsanteckning utvecklade partierna sin syn kring kärnkraften och elproduktionen i länet. Sverigedemokraterna ställde sig bakom de tre partiernas yrkanden och protokollsanteckning.

Programmet går nu till regionstyrelsen för att sedan gå ut på remiss till länets kommuner, Linnéuniversitetet och Energikontor Sydost. Det slutliga dokumentet förväntas antas av regionfullmäktige och länsstyrelsen våren 2023. När så skett är förhoppningen att länets kommuner ställer sig bakom det, antar motsvarande mål och tar fram egna handlingsplaner.

Större andel elbilar i framtiden

Bilar med förbränningsmotorer är på väg att fasas ut och kommer att ersättas med elbilar. Så kan den förstärkta handlingsplanen ”Region Kalmar läns transporter – fossilbränslefri region 2030” sammanfattas.

Anledningen är EU:s utsläppskrav där bensin- och biogasbilarna inte klarar kraven på låga utsläpp. Detta tillsammans med sanktionskrav på fordonstillverkarna vid överskridna utsläpp innebär att biogas på längre sikt inte heller är ett långsiktigt alternativ för regionens pool- och verksamhetsbilar. Däremot kommer biogasen även framgent att vara ett viktigt bränsle när det gäller tung trafik.

I kommande planering är inriktningen elbilar och en fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur. En fullskalig laddinfrastruktur behöver finnas på plats inför kommande utbyten av bilar.

Samtidigt behövs en regional dialog för att planera en utbyggnad av publik infrastruktur för biogas och elfordon när det gäller tunga fordon inom regionen.

Regionen kommer att fortsätta följa utvecklingen kring biogas och personbilar.

Regionala utvecklingsnämnden godkände för sin del handlingsplanen för ”Region Kalmar läns transporter – fossilbränslefri region 2030”. Planen går nu vidare till regionstyrelsen för beslut.

Motion om energikommission

Det pågår redan arbete av olika slag inom ramen för Klimatsamverkan Kalmar län. Det svaret ger regionala utvecklingsnämnden på en motion från Kristdemokraterna och Moderaterna som vill att en energikommission tillsätts i länet i samverkan med näringslivet, nätägare, elproducenter och andra samhällsaktörer. Bland de arbeten som pågår pekas på en förstudie om energiförsörjningen i Kalmar län, en förstudie om fossilfri vätgas av Energikontor Sydost och förslag i handlingsprogrammet ”Fossilbränslefri region 2030” om att starta forum bland annat kring elförsörjning. KD, M, L och SD ville bifalla motionen men fick inte majoriteten med sig.

Slutbehandling sker i regionfullmäktige.

Så ska besöksnäringen utvecklas de kommande tre åren

Regionala utvecklingsnämnden antog på onsdagen också en handlingsplan besöksnäring 2022-2024, den första av tre handlingsplaner som ska uppnå visionen att Kalmar län ska vara en året-runt-destination år 2030.

I april antog regionfullmäktige ”Besöksnäringsstrategi Kalmar län 2030” som definierar hur Region Kalmar län vill att besöksnäringen utvecklas fram till år 2030. Till strategin kommer det kopplas treåriga handlingsplaner som bryter ner strategin i konkreta mål och aktiviteter för uppnå strategins vision.

Handlingsplan 2022-2024 är först ut och bland annat ska flera affärsutvecklingsinsatser initieras, besöksnäringens produktutveckling ska få hjälp att växla upp och ett helhetsgrepp ska tas kring kompetensförsörjningsfrågorna. Vidare ska fler företag inom besöksnäringen få hjälp att etablera samarbeten med researrangörer i Tyskland, Österrike och Schweiz och särskilt fokus ska läggas på utveckling av besöksnäringen av länets mindre turismkommuner.

I likhet med besöksnäringsstrategin är handlingsplanen utarbetad i enlighet med ett av Agenda 2030:s delmål, som handlar om att främja gynnsam och hållbar turism.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna ville att det skulle skrivas in att Region Kalmar län skulle ta ett samlat ansvar för den nationella marknadsföringen av besöksnäringen i länet genom en digital en väg in-lösning i likhet med webbplatsen flytta.hit.nu.

Sverigedemokraterna krävde att ordet ”förnybart” i handlingsprogrammet skulle bytas ut mot ”fossilfritt”. Ett förslag som också stöddes av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Båda förslagen avslogs.

Nej till Natura 2000-områden

Regionala utvecklingsnämnden vill att regionstyrelsen avstyrker länsstyrelsens förslag till Natura 2000-områden för fåglar. I yttrandet konstateras att förslaget bör dras tillbaka och att en process med fokus på större inflytande och fördjupad konsekvensanalys gentemot andra intressen bör genomföras. En helhetssyn när det gäller sambanden mellan jord- och skogsbruk, besöksnäring, miljövård, natur- och kulturmiljövårds efterlyses.

Länsstyrelsen har föreslagit fyra nya särskilda skyddsområden, dels längs Smålandskusten, längs Ölands östra kust och vid Midsjöbanken. Utöver det föreslås ett utökat område vid Ottenby.

Bakgrunden är att EU tycker Sverige har för liten andel marina områden i Natura 2000-nätverket och har inlett en rättslig process. Därför har regeringen beslutat utreda frågan och länsstyrelsens förslag ska redovisas till Naturvårdsverket. Slutligen är det regeringen som avgör vilka områden som ska ingå i Natura 2000-nätverket.

Pengar till två olika projekt

Regionala utvecklingsnämnden beslutade på onsdagen att bevilja regionala utvecklingsmedel till två projekt i länet:

  • Knappt 3,8 miljoner går till projektet Strukturbild Kalmar län i Region Kalmar läns regi. Regionen bidrar med lika mycket pengar i form av arbetsinsats. Syftet är att öka samverkan och kopplingen mellan kommunal fysisk planering och regionalt prioriterade utvecklingsområden.
  • Högst 2,7 miljoner går till Västerviks kommun för ett projekt om att skapa förutsättningar för hållbar livsmedelsproduktion i Ankarsrum. Västerviks kommun ska samtidigt skjuta till 3,6 miljoner. Beslutet är preliminärt och kan komma att ändras vid slutlig ansökan.
Uppdaterad 24 augusti 2022 Lämna synpunkter på innehållet